0

Beware of the humans

 

“AI tar over. Robotarna tar våra jobb. Teknologin går framåt med digital hastighet och det går fort nu. Men mjukvaran då, hur är det med människan? Det är här du som framtidens entreprenör, intraprenör och företagare som verkligen vill göra skillnad kommer in. För det är fortfarande vi som kommer välja om vi vill använda eller köpa dina tjänster. Eller inte.”

Jag läser Johnnie Mellmström’s #1 rule för framtidens företag i Veckans Affärer (feb 2018) i samband med en arbetsresa till Senegal i Västafrika där vi diskuterar hur vi ska bygga hållbara samhällen för framtiden. Artikeln får mig att reflektera över dubbelheten i att vi i jämförelse med exempelvis Senegal är så otroligt långt före gällande den digitala utvecklingen, samtidigt som människor där är så långt före oss vad gäller betydelsen av människan som centrum för vad livet trots allt går ut på.

Med andra ord skulle man kunna säga att Västvärldens framtidsiver fått oss att tappa förankringen till livets djupare värden vilket yttrar sig i symtom som stress, utmattning, ångest och känslor av meningslöshet. I länder som Senegal har man inte haft en chans att följa med i det västerländska samhällets utveckling men idag har deras ”brist på modernitet” blivit på modet och vi har mycket att lära av deras naturliga känsla av närvaro, grundläggande känsla av mening och frånvaro av stress i tillvaron.

Frågan blir särskilt intressant då jag ventilerar den med de ministrar och högt uppsatta personer i det senegalesiska samhället som jag har möten med. De arbetar alla oerhört mycket, ofta 12-14 timmar per dag under veckorna och några timmar per dag under lördag och söndag. Ledighet och längre semestrar känner de inte till. För oss som får lära oss att stress och utmattning beror på att vi jobbar för mycket ställs allt på ända. Självklart är även senegaleserna trötta och självklart skulle de önska sig mer fritid. Men de upplever inte stress och depression eller brist på mening i tillvaron kan de inte relatera till. Hur kan man känna så undrar de förvånat när jag försöker förklara.

I den digitala utvecklingen där AI kommer ta över många arbetsuppgifter kommer jobbets koppling till identiteten minska och det blir mer intressant vem du är än vad du gör. Denna omställning kommer ta några generationer att hantera eftersom vi har lärt oss att vi är vad vi gör och en sådan grundläggande omstrukturering i socialiseringsprocessen tar tid att ställa om sig till. Det är sannolikt på detta plan som vi behöver mycket hjälp och stöd av omgivningen och kanske kan människor i andra världsdelar som exempelvis Senegal hjälpa oss i att lära oss att hitta ett fundament i oss själva som gör att vi kan hantera världen omkring oss utan att känna stress eller existentiell tomhet. I Senegal är det ett praktiskt problem att inte ha ett jobb men det påverkar inte din känsla av värde som människa eller får dig att uppleva att ditt liv saknar mening.

En av de viktigaste frågorna för framtidens hållbara samhällen handlar om att få människor att känna tillit och hopp i tillvaron och att en grundläggande känsla av meningsfullhet ska vara en självklarhet som vi inte reflekterar över. Vägen dit är lång och när det gäller just den frågan är Västvärlden på intet sätt något föredöme. När det gäller miljöfrågan har Senegal oerhört mycket att lära och stort behov av hjälp av det vi kan bidra med. Deras sociala och mänskliga hållbarhet som bygger på tolerans för olikheter, fredlig samvaro, öppenhet och gästvänlighet och andliga värden som skapar en förankring i tillvaron får individen och för samspelet människor emellan – är däremot ett väldigt inspirerande föredöme!

0

Degrowth betyder inte slutet på tillväxt

För alla er som följer min blogg vet ni att syftet är att belysa olika tecken i vår tidsanda och i vårt samhälle som bidrar till att tydliggöra vad det rådande paradigmskiftet handlar om, samt att visa på en väg framåt.

Degrowth som jag skrev om i mitt förra inlägg är ett sådant tydligt tecken som bygger på de värderingar som västvärldens största målgrupp, de s.k. Cultural Creatives anammat. Det handlar om en rörelse som bygger på Hållbarhetsvärderingar och som förenar människor bortom etnicitet, ålder, kön eller andra sociala markörer. Det handlar inte heller om varken religion eller om politik utan om värderingar som bygger på att vi alla är människor och den gemensamma nämnaren är att vi har en planet att leva på som kräver ett hållbarhetstänk för att vi inte ska förgöra den för all framtid. Den parameter som tillkommer är att vi förutom hänsyn till miljön, även inser att vi alla är människor och att vi måste lära oss värna om mänskligt liv och anamma ett hållbarhetstänk gällande hälsa och förhållningssätt till varandra som gör livet värdigt och värt att leva för jordens alla människor.

Det är detta som är själva kärnan i den nya tidseran, The Wisdom Culture, som vi lever i ”vaggan” av just nu. Eftersom vi har lärt oss att konsumtion är det som föder välstånd och att ekonomisk tillväxt är själva förutsättningen för välfärdssamhället, är det naturligt att alla tankar och perspektiv på att konsumera mindre och att tänka i termer av degrowth ger upphov till panikångest hos många. Konsumtionssamhället är naturligt den livboj vi klamrar oss fast vid med näbbar och klor och om någon kommer och försöker ta den ifrån oss tror vi instinktivt att vi kommer att gå under och förlora allt! Det är djupt mänskligt och självklart att ingen frivilligt släpper en livboj om den utgör själva förutsättningen för livet självt – såvida det inte erbjuds något annat alternativ förstås….

Idag är min uppfattning att väldigt många människor intellektuellt förstår att den konsumtionsstil och det konsumtionssamhälle med ständigt högre tillväxtkrav är oförenliga med såväl social som miljömässig hållbarhet. Men i brist på alternativ kliver vi in i censur och lever på så som vi alltid har gjort eftersom det är konsumtionssamhället som vi förknippar med trygghet och förutsägbarhet.

Samtidigt börjar tecknen på den nya tiden göra sig allt mer påminda. Delningsekonomin slår nya rekord med airbnb och über som några exempel som bygger på cirkulärt ekonomiskt tänkande, vilken genererar såväl tillväxt som nya jobb – men med utgångspunkten att alla kan få vara med och genom att nyttja mer av det som redan finns nyttjar vi mindre av naturens resurser.Hela ”Blue Economy Rörelsen” som jag skrivit om i tidigare inlägg handlar om att skapa tillväxt men med social- och miljömässig hållbarhet som grund och förutsättning. Ännu är vi bara i lindan av dessa nya initiativ som förs fram av kreativa entreprenörer som vågar pröva nya vägar och som ofta drivs av ett socialt engagemang parat med affärssinne.

Som i alla stora skiften finns det vinnare och förlorare. Om vinnarna i den nya tiden är de kreativa entreprenörerna, är förlorarna de traditionella storföretag som styrs av kvartalsekonomi, hierarkiskt tänkande och egen vinning frikopplad från samhällsnytta. Det är t.ex. ingen slump att hela finansbranschen är i gungning och att tusentals människor kommer att behöva lämna sina jobb i våra storbanker framöver. Marknadens attityder och värderingar har förändrats och alla varor och tjänster som säljs på denna marknad behöver anpassa sig till kundernas behov, förväntningar och begränsningar. I detta har många av det moderna välfärdssamhällets stora aktörer inte förmått hänga med vilket gör att de blir ur led i tiden.

Allt har en början och ett slut, det är själva livets inneboende kraft. Vi föds och vi dör och ingenting består för evigt. Den nya tiden är obönhörligen här och alla som vill leva väl och blomstra i den nya tiden behöver ställa om sitt förhållningssätt till livet till långsiktig hållbarhet. ”Sustainibility begins with you!”

0

Vi måste börja leva som lantisar

”Med hjälp av konsumtion, terapi, mindfulness och önsketänkande blundar storstadsmänniskan för de känslor som säger oss att något är fel. Jonas Mosskin slår ett slag för inre hållbarhet (DN 13/6 2016).

När min familj med rötterna i storstaden vände hem efter flera decennier på landsbygden i slutet på 1990-talet var en sak snart tydlig; det var dyrt att vara stockholmare. Det fanns så mycket vi kunde göra, så många nöjen, så mycket att köpa. Var vi oinspirerade kunde vi alltid shoppa eller gå ut och äta middag.
Det var dock uppenbart att familjen levde över sina tillgångar och den enda skillnaden var att vi bytt adress från Rödön i Jämtland till Hornsgatan på Södermalm i Stockholm. Pengarna rann ur fickorna på mina föräldrar utan att de var förmögna att ändra sitt beteende. Storstadens sus och dus var lockande och bedrägligt. Men vårt sätt att leva var inte hållbart.

Storstadsmänniskans konsumtion är intimt sammanflätad med ett socialt mönster att umgås med varandra. Det är en spenderande symbios som är långt ifrån den mentalitet som vi lantisar upprätthåller. Där hälsar vi på grannarna och hänger i farstun i timtal innan kaffet sätts på. Sättet att umgås på kostar litet och medför få förpliktelser. Det enda vi ger bort till varandra är tid, vilket vi lantisar har så vi kan gödsla med. Jag har haft oändligt mycket tid i min uppväxt på landet men sedan jag blev storstadsmänniska är tid det enda jag upplever att jag inte har.
I debatten om hållbarhet framförs att det är i storstaden som det hållbara samhället skall byggas. Urbaniseringen har gjort att 85 procent av svenskarna nu bor i städer. Granskar man statistik från Jordbruksverket ser man att människor på landet släpper ut mer koldioxid på grund av att högre uppvärmningskostnader och beroendet av bil. Å andra sidan konsumerar landsbygden mindre än i storstaden vilket gör att koldioxidutsläppen är ungefär likvärdiga.

Det finns dock några som utmärker sig mest. Det är storstadskommunerna. Det tydligaste sambandet mellan höga koldioxidutsläpp hos privatpersoner är höga inkomster. Höginkomsttagare köper mer, släpper ut mer koldioxid och genererar ett större avfall efter sig. De är helt enkelt mindre hållbara och de ohållbara storkonsumenterna flockas i storstäderna. I en undersökning från Avfall Sverige 2014 framkom att de inte är säkert att personer som anser sig vara miljömedvetna (läs högutbildade i storstaden) förbrukar lite resurser. Var fjärde av dessa gjorde av med mer avfall än genomsnittssvensken trots sin ”miljömedvetenhet”.

Storstadsmänniskans konsumtion är intimt sammanflätad med ett socialt mönster att umgås med varandra. Alltsedan FN:s Brundtlandkommission från 1987 har hållbarhet definierats utifrån tre ben; ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Det är bara att titta sig omkring och inse att vi befinner oss längre från detta än någonsin. Om alla jordens invånare konsumerade som svenskar skulle vi behöva 3,7 jordklot. På det sociala området är ökade klyftor i Sverige och internationellt, mellan och inom länder, ett stort hinder för att skapa en hållbar social utveckling. Det tycks i dag vara en utopisk tanke att motverka ojämlikhetens problematiska konsekvenser med hjälp av politik och utveckling av samhället. De sociala aspekterna av EU:s arbete är nedprioriterat. Den stegrande flyktingkrisen i världen har gjort det tydligt att vårt europeiska samhälle varken har de institutioner eller det samhällskontrakt som behövs för att klara av att hantera krig och mänskliga tragedier i vårt närområde.

Tyvärr är inte heller vår ekonomi hållbar. Finanskrisen 2008 blev inte den väckarklocka som man hade kunnat hoppas. Filmen ”The big short” skildrar hur de som lånade pengar (eller snarare spekulerade med vårt gemensamma pensionskapital) tog en springnota och lurade oss medborgare. De kom undan och ingen straffades. En viktig signal till systemet att det är fritt fram att fortsätta. Panamapappren är ytterligare ett tecken på ett bristande regelverk. De allra rikaste i Sverige tros undanhålla 46 miljarder i skatt varje år. Nästa kris hotar runt hörnet. Vi har för länge sedan gått in i ett tillstånd av jobless growth; tillväxt utan att fler arbetstillfällen skapas. Det råder en kortsiktig hyperkapitalism som varken tar ansvar eller förmår förvalta de värden som byggts upp över generationer. Det allvarligaste är att vi skapat det tredjedelssamhälle som det varnades för på 1990-talet. Nu har vi en utslagen tredjedel av befolkningen; de arbetslösa, långtidssjukskrivna, funktionsnedsatta, psykiskt sköra och de nyanlända invandrarna. Lägg därtill en hårt arbetande del av befolkningen som sliter ut sig fysiskt eller psykiskt (sjukskrivningarna skenar och 46,6 procent beror i dag på psykiska besvär såsom stress, utmattning, ångest och depression). Vårt samhälles brist på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet har tillsammans skapat en fjärde typ av psykologiskt hållbarhetsproblem: Den inre hållbarheten. Storstadens människor stressar, överkonsumerar och lever livet i ett uppdrivet tempo som leder till brist på inre hållbarhet. Det råder ett slags själslig andnöd. Det finns en diskrepans mellan vad vi säger oss vilja göra (vara mer med våra barn, tänka på miljön, bidra till samhället, ta del av kultur och upplevelser etc.) och hur vi faktiskt lever. Vi tror att vi kan konsumera oss till hållbarhet men glömmer då bort att alla resor och nya prylar vi köper är ett symptom på vår brist på mening. Vi är tomma inombords. Till och med miljökämpar predikar numera om en hoppfull framtid och en övertro på teknikens under.

Naturskyddsföreningens tidigare Generalsekreterare Svante Axelsson förkunnar entusiastiskt i boken ”Vår tid är nu” (Ordfront, 2014) att vi ska köpa kravmärkt och satsa på solpaneler för att ställa om samhället. Teknikoptimismen och digitaliseringen skall lösa biffen. Sällan hör jag att vi människor skall ändra oss.Vi människor har i alla tider haft svårt att hantera vår närmiljö. Vårt kortsiktiga tänkande (delvis en produkt av vår hjärna) och agerande krockar med kravet på långsiktig planering. Men tidigare i historien har vi inte sprängt ramarna för vår fysiska och psykologiska tillvaro. Forskarna talar om att vi nu lever i Antropocen, en tidsålder där vi människor fundamentalt påverkar jordklotets ekosystem. Vår känsla av förståelse, sammanhang och kontroll har hjälpligt hängt med utvecklingen. Men i dag har vi en global situation där storstadsmänniskan är i majoritet. Till skillnad från lantisarnas jordnära erfarenheter blundar storstadsmänniskan för de känslor som säger oss att något är fel. Att så här kan det inte fortsätta. Istället tar vi till vitaminer, mindfulness, personlig tränare, terapi, köper ekologiskt och önsketänker att vi kan mota känslan av brist på inre hållbarhet. Det kan vi inte. Inte ens i terapirummet kan människor komma undan den känslan. Vad som krävs är att vi storstadsmänniskor sneglar på lantisarnas levnadssätt. Där människor träffas utan att för den skull konsumera. Där lån faktiskt betalas av eller investeras i långsiktig och samhällsnyttig verksamhet. Där människor värdesätter naturen och låter saker ta tid. Och njuter av tystnaden.

Verklig hållbarhet på det ekonomiska, ekologiska och sociala området kräver en inre hållbarhet. En känsla av balans i tillvaron där krav och kontroll möts i en acceptabel kompromiss. Där vi människor kan bidra på ett meningsfullt sätt till samhället och i vårt sociala liv. Vår balans är rubbad och det plågar vårt samvete. Vi känner skuld. Och det är rätt åt oss. Skulden skall vi inte träna bort. Den skall vi inte döva med terapi, shopping eller en resa till Thailand eller ett sms till Radiohjälpen. Den skall vi ta in, begrunda och så skall vi välja om. Göra nya val. Ställa nya krav på samhället. På våra arbetsgivare. På våra företag. På våra politiker. På våra tjänstemän. På våra partners, på oss själva. Det vore att ta samhällets oförmåga att lösa de utmaningar vi står inför på allvar liksom vår egen brist på inre hållbarhet.”

Jonas Mosskin, psykolog, organisationskonsult och frilansskribent

0

Digitalisering- var finns framtidens affärsmöjligheter?

 

Veckans Affärers Framtidsdag gav intressanta inblickar i digitaliseringens roll i framtidens affärsmöjligheter. Temat var den Cirkulära Ekonomin som nu tar över den linjära ekonomiska modell som styrt västvärlden under industrialiseringen. Om vi tidigare tänkte att tekniken skulle ersätta människan och ta över, handlar digitaliseringen nu snarare om hur tekniken kan hjälpa till att lyfta fram människan så att hon får förutsättningar att göra det bästa av sitt liv. Spotify är ett välkänt exempel på detta som med musikens hjälp skapar rätt musik till rätt miljö för rätt människor. Ett av de exempel som lyftes fram vid konferensen handlade om att hjälpa en caféägare i Skövde att öka lönsamheten i verksamheten. Genom att ta reda på vem kunden är, i detta fall ungdomar, och därefter ta fram data kring vad just den målgruppen i just Skövde lyssnar på för musik till vardags, kunde Spotify musiksätta caféet på ett sätt som gjorde att ungdomarna lockades till just detta café och därmed ökade försäljningen för caféägaren.

Den cirkulära ekonomin är själva basen för det paradigmskifte som denna blogg handlar om att beskriva. Grunden är att utgå från att allt vi gör behöver leda till att vi respekterar naturen och att vi hjälps åt att driva utvecklingen framåt. I det förindustriella samhället då människor var beroende av varandra och levde i samklang med naturen var detta totala självklarheter men nu behöver vi alltså komma tillbaka till dessa levnadsformer omstöpta i ny tappning.

Peter Hopkinson, professor i innovation och miljöstrategi vid Bradford School of Management, menar att alla företag som vill implementera en Cirkulär Ekonomisk modell i sin verksamhet behöver tänka på följande tre aspekter: 1) Tänk som en förskolelärare, d.v.s. skapa en enkel, lättförståelig kommunikation och goda relationer omkring dig, 2) Agera som en doktor, d.v.s. om en människa hotas av blodförgiftning och benet måste amputeras så är det det man gör utan att fastna i sentimentalitet. I företagstermer betyder det att man kan behöva stänga ner delar av verksamheten som går bra idag för att man inser att de inte kommer vara lönsamma imorgon. 3) Se till att omge dig med sanningssägare, d.v.s. i ett paradigmskifte som detta så krävs det mod att tänka annorlunda och att gå emot etablerade strukturer. För detta krävs icke-konformister och individer som tänker självständigt.

0

IKEA tar ett globalt samhällsansvar kring Hållbarhetsfrågorna

IKEAs nye koncernchef Peter Agnefjäll siktar på att ta hållbarhetsarbetet ett steg längre. Efter fokus på miljövänlig produktion vill han att kunderna ska leva ett mer hållbart liv. Därför är solpaneler nästa stora produktsatsning (DN 12/10).

IKEA har nyligen fastställt en rad tuffa miljömål som bland annat innebär att företaget senast 2020 ska använda 100 procent återanvänt eller förnybart material i plasten i heminredningsbutikerna. Samma mål gäller för all trä som idag finns i flest Ikeaprodukter. Framtiden handlar om att använda trä som antingen kommer från miljöcertifierad skog eller var återvunnen. Det är en lång och tuff resa till att nå dessa mål men Peter Agnefjäll menar att målen ändå är realistiska.

Ett annat miljömål handlar om att IKEA om endast 6 år ska producera lika mycket energi som används i hela koncernen. Detta mål kommer man att uppnå med hjälp av de solpaneler som företaget har satt upp på taken till varuhusen och egna vindkraftverksparker. Investeringen för detta projekt ligger på ca 15 miljarder kronor och beräknas betala av sig på mellan 5 till 10 år. IKEA nöjer sig dock inte med att hitta en hållbar energiförsörjning till de egna varuhusen, utan har även som ambition att hjälpa kunderna att göra detsamma.

I Storbritannien säljer man redan solpaneler till privatbostäder och i höst kommer man även att utöka försäljningen i Nederländerna och i Schweiz, följt av ytterligare sex länder. Tanken är att uppmuntra kunderna att spara energi och att leva mer hållbara liv på hemmaplan utan att det kostar mer.

Dessa exempel är hämtade ur IKEAS nya Hållbarhetsstrategi som företaget beslutade för drygt ett år sedan, där fokus skiftar från att begränsa de negativa effekterna av verksamheten till att även påverka människor och miljö positivt.

Det är fantastiskt roligt att svenska, internationella företag som IKEA och HM går i bräschen för hållbarhetstänket där de via sina produkter får möjlighet att påverka utvecklingen i flera led. IKEA har 700 miljoner besök i sina butiker varje år och 1,5 miljarder på nätet, vilket innebär att företaget har en unik position att kunna påverka sina kunder i medvetna miljöval.

0

”Naturen som coach i affärsutvecklingen”

I förra veckan var Günter Pauli, grundare till Blue Economy som jag tidigare skrivit om här på bloggen, och presenterade sitt koncept och pågående projekt på Kungliga Vetenskapsakademin i Stockholm. Det finns för närvarande fler än 100 pågående projekt som grundas på Blue Economy, runt om i världen och den gemensamma nämnaren är att de alla lyckas hittar nya och innovativa sätt att lösa problem på som gagnar såväl miljön som människorna och ekonomin. Ett av de exempel som Günter Pauli lyfte fram handlade t.ex. om det projekt i Kina där man lärt sig utvinna papper av sten. Detta har inte bara hindrat skövling av träd utan även visat sig ge bättre kvalitet till väsentligt lägre kostnad och dubbelt så lång återvinningskapacitet. Alla vinner på det och den enda frågan man ställer sig är hur det kan komma sig att inte resten av världen genast tar efter och skonar våra träd och skogar som vi behöver för planetens överlevnad?

Svaret är naturligtvis att det finns stora ekonomiska intressen i pappersindustrin som bygger på tillverkning av trämassa som ser den nya utvecklingen som förs fram av Blue Economy som extremt hotfull för deras överlevnad. Att ge upp det man har för The greater good” har naturligtvis sina gränser.

Det råder dock inget tvivel om att Blue Economy är framtiden. Konceptet bygger på de värderingar som morgondagens stora massa av människor, de s.k. Cultural Creatives, för fram som handlar om att förändra vårt samhälle inifrån så att vi kan fortsätta njuta av det materialistiska samhällets komfort och nöjen, fast med lösningar som är förenliga med hållbarhet gällande såväl miljö som hälsa och människors livskvalitet i största allmänhet. Det var maskinen som inspirerade till utvecklingen av det industriella samhället. Naturen och människan seglar nu upp som de stora inspirationskänslorna i byggandet av morgondagens samhälle som tar form i den nya era som vi lever i.

När jag gick ut från Günter Pauli’s föreläsning kände jag mig verkligt inspirerad och hoppfull kring framtiden. Blue Economy visar oss med konkreta exempel att det går att ändra utvecklingen från destruktivitet till konstruktiva lösningar för morgondagen och kommande generationer.

0

More about Blue Economy…

The Blue Economy shows us that by securing materials and aligning production schemes as nature does, many problems of environmental degradation and pollution would disappear.”

 Anders Wijkman, Member of the Swedish Royal Academy of Sciences”


Blue Economy
is  ZERI’s philosophy in action.

Blue Economy is where the best for health and the environment is cheapest and the necessities for life are free thanks to a local system of production and consumption that works with what you have.

”Innovative business models” are capable of bringing competitive products and services to the market responding to basic needs while building social capital and enhance mindful living in harmony with nature’s evolutionary path.

”Competitiveness”is harnessing and optimizing the innate virtues and values connecting untapped local potential – like a natural system, where the seeds lie fallow only to sprout with amazing vigor at the first rain unleashing joy and happiness as the conditions for mind full-living are met in balance and in harmony.


BLUE ECONOMY PRINCIPLES

•Solutions are first and foremost based on physics. Deciding factors are Pressure  and Temperature as found on site.

•Substitute something with Nothing – question any resource regarding its necessity for production.

•Natural systems cascade nutrients, matter and energy – waste does not exist. Any by-product is the source for a new product.

•Nature evolved from few species to a rich biodiversity. Wealth means diversity. Industrial standardization is the contrary.

•Nature provides room for entrepreneurs who do more with less. Nature is contrary to monopolization.

•Gravity is main source of energy, solar energy is the second renewable fuel.

•Water is the primary solvent (no complex, chemical, toxic catalysts).

•In nature the constant is change. Innovations take place in every moment.

•Nature only works with what is locally available. Sustainable business evolves with respect not only for local resources, but also for culture and tradition.

•Nature responds to basic needs and then evolves from sufficiency to abundance. The present economic model relies onscarcity as a basis for production and consumption.

•Natural systems are non-linear.

•In Nature everything is biodegradable – it is just a matter of time.

•In natural systems everything is connected and evolving towards symbiosis.

•In Nature water, air, and soil are the commons, free and abundant.

•In Nature one process generates multiple benefits.

•Natural systems share risks. Any risk is a motivator for innovations.

•Nature is efficient. So sustainable business maximizes use of available material and energy, which reduces the unit price for the consumer.

•Nature searches for the optimum for all involucrated elements.

•In Nature negatives are converted into positives. Problems are opportunities.

•Nature searches for economies of scope. One natural innovation carries various benefits for all.

•Respond to basic needs with what you have, introducing innovations inspired by nature, generating multiple benefits, including jobs and social capital, offering more with less: This is the Blue Economy

0

The Blue Economy – en modell för ett framtida hållbart samhälle

Blue Economy är ZERI omsatt i praktiken och grundades som en global rörelse av Gunter Pauli som sammanfattat sina tankar och teorier i en bok med samma namn. Konceptet får idag allt större uppmärksamhet och genomslag och visar på en väg till ett hållbart samhälle där hållbarhet omfattar både miljön och människors välmående och andliga utveckling. Rörelsen är The Cultural Creatives värderingar och livsfilosofi omsatt i praktiken.

“The Blue Economy is a design theory initiated by Gunter Pauli which he developed over the last 30 years

The trademarked term for his concept The Blue Economy was brought into life with the book The Blue Economy 10 years – 100 innovations – 100 million jobs.It was written by Gunter Pauli after 16 years of experiences and more than 50 successful initiatives and projects all over the world as founder and director of Zero Emissions Research and Initiatives , introducing the mentality, philosophy and methodology behind the entire concept. Several innovations are described in the context of water, energy, building or food supply. From there on the autonomous term  and concept was continued in the books Neues Wachstum and Zen and the Art of Blue in which blue economy thinking is broken down into things every individual can do every day to live a happier, healthier and more sustainable life. The book guides readers on a path of blue living, making use of the resources and capabilities each one of us holds within. The Blue Economy means a further development of the Green economy. Instead of calling it Green 2.0 the term refers to the color of sky, the ocean and the Gaia seen from the universe.

Actually the concept is better understood either as an economic model or an innovative business model that are based on the concepts of the earlier book.

The Blue Economy principles permit to respond to the basic needs of all with what we have. It stands for a different way of designing business by using the resources available in cascading systems, where the waste of one product becomes the input to create a new cash flow. It aims at creating jobs, building up social capital and rising income while saving the environment. An international community of companies, innovators and scientists support the concept, providing open source access to develop, implement and share prosperous business models which targets to improve natural ecosystems and quality of life.”

Wikipedia 2014.

0

Mer om Zeri….

What is ZERI? 

Zero Emissions Research and Initiatives (ZERI) is a global network of creative minds, seeking solutions to the ever increasing problems of the world. The members take on challenges, other will consider impossible or too complex. Starting from ideas, based on science, the common vision shared by each and every member of the ZERI network is to seek sustainable solutions for society, from unreached communities to corporations inspired by nature’s design principles. Innovative solutions are constantly designed by the ZERI teams drawn from many walks of life and expertise.

.    ✓ZERI is committed to working towards a new paradigm

.    ✓ZERI is contributing towards the creation of a global consciousness rooted in the search for practical solutions based on sustainable natural systems. The search for sustainability must be based on the acceptance of the interconnectedness of local and global issues. Unless we see the connections from the microscopic cellular scale to the supra global, each affecting the other in subtle yet profound ways, it is impossible to search for appropriate solutions.

.    ✓ZERI believes in working with many problems simultaneously. This approach not only facilitates the synergy of multiple solutions, but also requires different organizational approaches. Institutions are challenged to think ‘out of the box,’ facilitating inter-departmental operations. Moreover, our solutions are constantly evolving, continually shaped by changing contexts. This approach brings real transformation, often in unexpected and very positive ways.

.    ✓ZERI seeks sustainable solutions that are practical, affordable as well as informative
 
Sustainable solutions must be based on what is locally available. ZERI believes in building on local expertise and culture within the local ecosystem with what is available. ZERI respects the need for quick results. The needs of the marginalized majority are urgent, the window of opportunity to redress a stressed business opportunity are immediate. They cannot wait while poverty alleviation programmes are constantly being redesigned, yet unable to deliver. They cannot wait for banks to foreclose, or shareholders to change management.

.    ✓ZERI believes in challenging the dominant mind set rooted in the scarcity principle and poverty consciousness 

A narrow technological approach to addressing poverty issues in an open market is unlikely to be successful. Instead, communities (from society or from business) need to be enabled to work with nature’s design principles being able to value their own richness and of their environment; communities need to experience projects that demonstrate that wealth of opportunities working with true diversity can generate livelihood for all. Business must first and foremost respect the license under which it is granted a right to operate: respond to the needs of the client. Government is not exempt from this golden rule: respond to the needs of the tax payer and the needy in the community.

.    ✓ZERI believes in building a new kind of leadership 

Current notions of leadership are based on power and control. Going beyond this means focusing on creating a future generation, working with young minds believing in ”impossible dreams.” Stimulating creativity and innovation, ZERI believes in affirming the creative potential of each individual and their unique contribution towards the development of themselves and their communities. True diversity thus allow seach one to appreciate her or his uniqueness while celebrating the inter-connectedness of all. Making sense of this interconnectedness, with the backing of scientific knowledge, paves the way for real development to take place within the community, eco-system and the broader living environment. It is an environment where entrepreneurship thrives, and where productivity increases while jobs are generated. It is UPsizing, instead of the dreadful DOWNsizing. 

ZERI ways of learning 


.    ✓ZERI believes that working in harmony with nature does not mean abandoning science or becoming an escapist. While science is the key driver to ZERI, it is the fun part of demystifying science and making a culture of enquiry possible for younger minds that has led to the creation of an extensive ZERI educational component through the format of using fairy tales.

.    ✓ZERI explores the deep science that informs the workings of nature through fun filled stories; and thus paves the way towards the creation of a new breed of scientists working with nature as opposed to being ignorant or even working against nature. For ZERI the real investment lies in the creation of a present and future generation which is assured of sustainable livelihoods, capable of responding to the basic needs of all living species on Earth. ZERI considers this more meaningful than focusing on the relatively narrow discourse of ‘triple bottom lines.’ 

ZERI Projects 

The nature of ZERI projects varies from pure industrial projects, to community based initiatives, to business related enterprises, to government and bilateral and UN aided co-operation. Some projects are small, some are very tiny, some are struggling. But ZERI learns from failures and builds on perseverance to always do better. And some of our projects have the potential to turn into ‘mega’ projects.

.   ✓ZERI has a total of fifty projects world wide. It is inspired and aided by a number of leading scientists, spread across a hundred or so countries, making their vision, knowledge and services available, together with pioneering research done inspired by ZERI’s desire to do more with what we have.

0

What is Zeri?

Denna vecka skulle jag vilja introducera ett koncept och en modell för en hållbar ekonomi och ett hållbart samhälle som introducerats av belgaren Gunter Pauli som arbetat med teorin och konceptualiseringen under de senaste trettio åren, och som fått namnet The Blue Economy efter färgen på himlen, havet och Moder Jord sedd från universum. Konceptet får idag allt större uppmärksamhet och genomslag och visar på en väg till ett hållbart samhälle där hållbarhet omfattar både miljön och människors välmående och andliga utveckling. Rörelsen är The Cultural Creatives (se tidigare inlägg) värderingar och livsfilosofi omsatt i praktiken.

För att förstå vad Blue Economy handlar om måste vi först förstå teorin och bakgrunden bakom konceptet. Därför börjar vi med att titta på ZERI (Zero Emissions Research and Initiatives) som är ett globalt nätverk av kreativa människor som söker lösningar på komplexa världsproblem. Rörelsen startades 1994 av  Gunter Pauli med stöd av den japanska regeringen och idag har rörelsen  kontor i flera länder, däribland Stockholm. I styrelsen för Zeri globalt ingår bl.a. vår kände svenske politiker Anders Wijkman.

Zero Emissions Research and Initiatives (ZERI) was established by Gunter Pauli in 1994 at the United Nations University (UNU) with the support of the Japanese Government. Three years before the Kyoto Protocol was agreed upon in 1997, Pauli directed a team of scientists to design a new business model that operates without emissions and without waste. Inspired by the way ecosystems work, the research initiative proposed to cascade nutrients, materials and energy so that our production and consumption system uses allthat is available.

The principle of ZERI is that the only species capable of making something no one desires, is the human species. In 1996, the United Nations Development Programme (UNDP) and Gunter Pauli decided to create the ZERI Foundation with the goal to translate the designs into pioneering experiences. There are 26 project offices around the world.

Emphasizing the vast potential of such innovations, Gunter Pauli initiated The Blue Economy movement in 2010.

ZERI brings together creative minds which are looking for solutions to the principal challenges of the world. Always based on science and publicly available information, the common vision shared by each and every member of the ZERI network is to find and improve sustainable solutions for the society, from unreached communities to corporations inspired by what islocally available.

Sustainable solutions are based on local culture and expertise.

Business must … respect the license under which it is granted a right to operate: respond to the needs of the client. Government is not exempt from this golden rule: respond to the needs of the tax payer and the needs in the community. Unfortunately the current notions of leadership are based on power and control. Going beyond for ZERI means focusing on creating a future generation, working with young minds which believe in ”impossible dreams”. Throughout the stimulation of creativity and innovation, ZERI believes in affirming the creative potential of each individual and their unique contribution towards the development of themselves and their communities.

http://zeri.org/ZERI/About_ZERI.html

For ZERI, the real investment lies in the creation of a present and future generation which is assured ofsustainable livelihoods, capable of responding to the basic needs of all living species on Earth.”

Wikipedia 2014