0

Det svenska trygghetssökandet kontra krav på ständig flexibilitet

Det ligger djupt i den svenska själen att söka trygghet och stabilitet i tillvaron. Från en trygg plattform söker vi gärna spänning och utmaningar och en krydda i tillvaron, men vi har kommit väldigt långt bort från våra naturliga instinkter och förmåga att leva i osäkerhet. Forskning visar att ju tryggare vi blir, desto mer rädda blir vi för verkliga och inbillade faror. I arbetslivet trummas det tydliga budskapet om att vi måste lära oss att leva i en ständig förändringsprocess ut till medarbetare och chefer som åker raka vägen ner i censur och stänger igen dörren. Man saknar helt enkelt förmåga att hantera denna brutala Vi svenskar söker frihet och vill ha den mer än något annat folk, samtidigt vill vi absolut inte ha ansvaret för att hantera en osäker och oviss verklighet.information och oron slår till som en fälla kring såväl tankar som känslor. Man upplever en känsla av förlamning i en tid som ropar på handlingskraft och initiativförmåga. Man kan tycka vad man vill om verkligheten och ha önskningar om att saker och ting borde se annorlunda ut. Eftersom vi inte råder över dessa övergripande krafter måste vi istället vända blicken inåt och fråga oss själva hur vi ska lära oss att förhålla oss till denna verklighet? Många människor har sökt sig till stora företag och organisationer för att de sökt trygghet, stabilitet och livslång anställning. Att sluta sitt jobb har varit en fråga om att själv välja att göra något annat, inte om att plötsligt bli av med jobbet på grund av omorganisationer och nedskärningar. Idag har verkligheten hunnit ikapp och det är många människor som kommer i kläm i diskrepansen mellan en upplevd trygghet och en verklighet som visar att denna trygghet idag är en ren illusion. Ett jobb kan försvinna och liknande jobb kanske inte går att hitta någon annanstans. Det finns helt enkelt inga säkra positioner eller anställningar längre och att vara anställd är i praktiken inte säkrare än att vara egen företagare. Vi svenskar tror ofta att vi är entreprenörer men enligt min uppfattning och erfarenhet är det få som verkligen är entreprenörer i meningen att de uppskattar friheten som egen företagare men också har förmågan att hantera osäkerheten i att inte veta hur uppdragen ser ut några månader framåt i tiden. Vi svenskar söker frihet och vill ha den mer än något annat folk, samtidigt vill vi absolut inte ha ansvaret för att hantera en osäker och oviss verklighet. Man skulle kunna säga att vi söker det bästa av två världar, friheten som egen företagare och tryggheten i en anställning. Detta går så klart inte ihop och därför behöver vi konfronteras med verkligheten som den faktiskt ser ut och börja fråga oss själva vad vi kan och behöver göra för att skaffa oss mer mod och en inre stabilitet som gör oss mer motståndskraftiga för yttre turbulens och en föränderlig omvärld.

 

0

”Filosofiska samtal behövs i skolan”

I DN (Insidan 28/5) kan vi läsa om eldsjälen Liza Haglund som håller filosofikurser för barn på Södra teatern i Stockholm. Glädjande nog har nu flera skolor runt om i landet tagit efter konceptet som går ut på att stimulera dialog och gemensam reflektion med barn kring existentiella frågor. En vanlig orsak till att ungdomar och unga vuxna går i väggen idag och plågas av depressioner, ångestbesvär och utbrändhet är att de saknar verktyg i sig själva för att kunna handskas med existentiella dilemman som vi alla måste förhålla oss till. Vad är meningen med livet? Vad är meningsfullt att satsa på? Hur ska jag hantera balansen mellan ansvaret för mig själv och ansvaret för andra? Hur förhåller jag mig till döden, såväl min egen dödlighet som förlust av närstående? Tidigare reglerade religionen dessa frågor och gav ett ramverk till livet som gjorde det möjligt att navigera utifrån en kompass som alla fick del av som en naturlig del av sin uppfostran. Detta ramverk städades ut med Folkhemmets framväxt i vårt samhälle, vilket förde med sig ståndpunkten att bara vi är fria att arbeta, är oberoende av andra människor och att vi har det rent och snyggt omkring oss så har vi per automatik en meningsfull tillvaro. För de generationer som vuxit upp med fattigdom och svält var det säkert himmelriket att leva i Folkhemmets filosofi och dess ideal var i hög utsträckning meningsbärande för den stora massan. För oss som lever efter Folkhemmets era har dock ett stort tomrum uppstått som handlar om att vi saknar en övergripande meningsbärande struktur i samhället som förenar oss och som tjänar som guide och kompass i tillvaron.
Nu, i vårt individualiserade samhälle, är det istället upp till oss själva att finna våra svar och att förhålla oss till oss själva och vårt liv som vi finner rätt och riktigt. Denna frihet är önskvärd och hänger ihop med den utveckling som tidigare generationer har kämpat för att ge i arv genom blod, svett och tårar, men vi saknar förutsättningar att axla det egna ansvaret för livets utformning på grund av avsaknad av livskunskap. Vårt samhälle förmedlar fortfarande allt vi behöver lära oss på en praktisk nivå för att kunna arbeta och vara självständiga och självförsörjande och vi har också stort fokus på hur våra boenden, trädgårdar och kroppar bör se ut enligt uttalade och underförstådda ideal och normer. Vad vi behöver på ett inre plan för att hantera stress, frågor om mening och andra existentiella frågor är vi däremot väldigt svältfödda på. Filosofi för barn är därför något som direkt svarar på det utbredda behovet att rusta kommande generationer för att bättre kunna hantera livet och att få verktygen som krävs för att kunna navigera rätt och leva väl i det framtida samhället som bygger på frihet och möjligheter om man kan handskas med det – eller depression, ångest och utbrändhet om man är utan verktygslåda.

5

Vill du uppnå en känsla av flow i ditt liv?

Den fjärde livsprincipen för att uppnå lycka och få sina önskningar uppfyllda handlar om lagen om minsta ansträngning. Naturens intelligens fungerar med ansträngningslös lätthet, bekymmersfritt, harmoniskt och kärleksfullt. I dagligt tal sammanfattar vi det med att vi har flow – en känsla av att saker och ting flyter på och att det vi gör känns enkelt och självklart på ett sätt som vi inte riktigt kan förklara. Lagen om minsta ansträngning handlar inte om att vi ska bli lata och göra så lite som möjligt. Det betyder att lära sig att leva livet på ett sätt som är i samklang med ens personliga förutsättningar, styrkor och begränsningar och att lära sig att nyttja de redskap som den samlade livsvisdomen har gett oss som nycklar till ett liv präglat av flow och enkelhet.Det finns tre komponenter i lagen om minsta ansträngning:

Den första handlar om att acceptera. Det betyder att du bestämmer dig själv för att du ska lära dig att acceptera människor, situationer, omständigheter och händelser som de dyker upp och att du är fri att välja vilken energi du vill ge till det som frustrerar dig. Att acceptera saker som de är utan att värdera är en av de viktigaste – och samtidigt svåraste utmaningarna för var och en av oss. Det kräver ett liv av träning och vi blir aldrig klara med denna pågående strävan. Hemligheten handlar om att acceptera saker som de är just nu och inte som du tycker att de skulle vara. Du kan fortfarande önska och sträva efter att saker och ting ska se annorlunda ut i framtiden, men i det här ögonblicket måste du acceptera dem som de är.

Den andra komponenten i lagen om minsta ansträngning handlar om ansvar. Att ta ansvar betyder att inte skylla på någon eller någonting för din situation, vilket inkluderar dig själv. När du har accepterat omständigheten, händelsen eller problemsituationen som den är just nu, betyder ansvar förmågan att hitta ett kreativt sätt att förhålla dig till situationen. Alla problem har en lösning och kan leda till utveckling om du lär dig att acceptera och att ta ansvar för hur du väljer att förhålla dig till dina omständigheter.

Den tredje komponenten i lagen om minsta ansträngning handlar om försvarsfrihet, vilket betyder att du är fri från behovet att försvara din situation, övertyga eller överbevisa andra om din ståndpunkt. Om världen kunde lära sig att acceptera olika synsätt och respektera olikheter skulle merparten av alla de krig som förgör hela länder och som tar livet av miljoner upphöra. Denna livsprincip är en stor utmaning och kräver en kontinuerlig ansträngning om vi ska lyckas. Det är dock de små stegen som räknas och om bara du blir medveten om att detta är en möjlig väg som du kan välja om du vill det, kommer något att börja frigöras inom dig och påverka dina relationer i det yttre.

2

Som vi sår får vi skörda

Lagen om karma eller orsak och verkan.

Varje handling vi gör skapar en energi som återvänder till oss på ett likartat sätt: Som vi sår får vi skörda lär vi oss redan som små barn då föräldrar och skola lär oss hur vi bör agera i livet för att bli omtycka av och fungera i samspelet med andra. Alla människor har hela tiden ett oändligt antal valmöjligheter att ta ställning till, en del val gör vi medvetet och andra omedvetet. Resultatet av de val vi gör definierar vårt liv och på det sättet ligger det en sanning i uttrycket ”Du är din egen lyckas smed”. Om vi vill ha lycka i vårt liv måste vi lära oss att så frön av lycka och göra medvetna val som leder i den riktningen. Tyvärr gör många av oss val som vi är helt omedvetna om och inser inte att vi har ett ansvar – och därmed även en frihet att själv välja hur vi vill tolka och må i varje given situation. Om du får en komplimang t.ex. kan du välja att bli glad eller smickrad, men många avfärdar även positiv feedback och tar bara till sig allt som handlar om brister. Sällan inser vi att vi gör ett val i dessa situationer och tolkningen av det som sker är omedveten. I den meningen kan man säga att vi låter oss styras av omedvetna krafter och gör oss till offer för vår historia, för vår dåliga självkänsla, för hur andra människor agerar eller inte agerar mot oss o.s.v.

Inom existentiell psykologi som grundar sig på den uråldriga livsvisdom som alla världens folk en gång i tiden levde med lär vi oss istället att vi är fria att själva bestämma hur vi vill låta yttre händelser och andra människor påverka oss. En av de huvudfrågor som jag driver i mitt arbete som syftar till att klargöra orsaker till den psykiska ohälsan i vårt tid och i vårt samhälle, handlar om att lyfta fram att vi saknar förmåga att göra egna, personliga och medvetna val i förhållande till de trender och yttre regler och normer som vi gör till sanningar och som styr vårt liv. Att göra sig själv ansvarig för sitt liv och för sitt mående är den bästa medicin som finns och det som leder till en känsla av att äga sitt liv. Vägen dit handlar om att ta ett steg tillbaka och betrakta de val du gör när du väljer, eftersom själva iakttagandet blir den process som leder dig bort från de omedvetna reflexerna. När man går i terapi är denna fas som syftar till att ge insikt och ökad medvetenhet en förutsättning för att i nästa steg kunna göra andra, mer medvetna och upplyftande val, men uppfattas ofta som överflödig eftersom vår tid handlar om att handla och agera på bekostnad av reflektion och överblick.

Om ditt mål i livet handlar om att söka lycka och att uppfylla dina drömmar är lagen om orsak och verkan den livsprincip som leder dig dit. När du gör ett val – vilket som helst – bör du fråga dig själv två saker:
1) Vilka är konsekvenserna av det val jag gör? I ditt hjärta kommer du omedelbart att veta svaret på detta.
2) Kommer det val jag gör nu att vara till glädje för mig och de som finns i min närhet?
Om svaret på dessa frågor är ja, gå vidare med det du valt. Om svaret däremot är nej, gör då inte det valet. Så enkelt är det, svårigheten är att lita till att hjärtat har rätt svar eftersom vi lärt oss att det är blödigt och sentimentalt. Våra förfäder använde hjärtats vishet som en kompass i livet då de ännu saknade de yttre styrmodeller som trender, media, marknaden o.s.v. som vi idag har gjort till vår kompass och som styr våra tankar, känslor och handlingar. Hjärtat är intuitivt och holistiskt, det sätter saker i sammanhang och det ser relationer. Det styrs inte av att vinna eller förlora. För människor som lyssnar på sitt hjärta och som låter sina val styras av vad hjärtat säger dem att de bör och inte bör göra, blir livet enklare och samtidigt smalare. Alla lyckliga familjer, alla framgångsrika företag och välmående samhällen bygger på att de som styr har kompassen riktad inåt och låter hjärtat styra riktningen av såväl stora som små beslut. Om du vill vara lycklig – fråga dig själv om du har kontakt med ditt hjärta och om du har modet och tilliten att låta det leda dig framåt eller om du väljer att strunta i den information som det ger dig i varje stund, i varje ögonblick genom livet?

0

Det är konstnärerna och de kreativa som går i täten för den nya tiden

Här på bloggen har jag skrivit flera inlägg kring den nya tiden och pekat på att den föds fram av ett behov av hållbarhet gällande såväl miljö som hälsa. Dagligen ser jag tecken på att vi håller på att genomgå detta transformerande skifte och det blir tydligt att utvecklingen drivs av ungdomar och av konstnärer som förmår snappa upp behov innan de hunnit uttalas och därmed skapa en ny trend. Denna nya globala trend tar sig uttryck på många olika sätt och man kan uppfatta att det handlar om helt skilda spår, när de i många fall är sprungna ur samma grundläggande behov och drivkrafter. Ett exempel är den pågående sommarkampanjen för H&M där modet är inspirerat av naturen, av blommor som ser helt naturliga ut, med en underliggande text som utgår från Sustainability. Denna trend har plockats upp av de kreativa hjärnor som förutspår vad som kan locka människor världen över att vilja köpa deras kläder. En till synes helt annan fråga som har bäring på ovanstående resonemang gäller den nya påven i Vatikanen – en man som till skillnad från den föregående väldigt intellektuelle Benedictus XVI är en man med örat mot marken som möter människor på ”gatan” och som vet vilka behov och frågor de är upptagna av eftersom han har mött dem i deras vardagliga liv. Hans framtoning handlar om enkelhet och närvaro – värden som den nya världen bygger på.

Påsken är en högtid som manar till eftertanke och vila. Vare sig man är religiös eller inte så finns det en viktig symbolik med påsken som känns särskilt aktuell i år. Det handlar om död, sorg, uppståndelse och glädje i en process som följer livets rytm. Kanske är det så att årets påsk handlar om att den sista sucken går ur det som upprätthållit den gamla tiden, vilket medför ett behov av att separera och få sörja de värden som gått förlorade – innan vi kan glädja oss åt det nya som föds fram och som vi kommer kunna anamma om vi närmar oss våra viktiga frågor med ett öppet sinne. Det vi lämnar bakom oss är en tid då vi fick vara obekymrade, efterkrigstidens enastående välfärd där ingen hade hört talas om varken miljöförstöring eller utbrändhet. Symptomen på en ohållbar livsstil hade inte ännu gett sig tillkänna och vi fick leva ostörda i vår lilla bubbla där allt var möjligt och framtiden tedde sig ljus på alla sätt. Den tiden är över. Istället har vi vaknat upp till en tid då vi måste lära oss att bli medvetna och att ta ansvar – för världen och för oss själva. Påskens högtid innebär i sin struktur en process som kan hjälpa alla som behöver det att göra en transformation mellan det gamla och det nya.  Tag chansen!

Glad påsk!

0

Nu ska stjärnglansen bli ekologiskt hållbar

Allt fler börjar bli medvetna om att det är bråttom att värna om miljön. Trenden bland de rika och berömda börjar vända från att vara nonchalant och likgiltig till dessa högre värden, till att anamma och gå i spetsen för en ny era. På DN bostad kan vi läsa (22/2) om att Los Angeles kändiselit har ändrat sin syn på lyx. Det är inte ”coolt” att strunta i miljön berättar den välkände inredaren Tim Clarke. Det går helt enkelt inte att bo i Kalifornien och strunta i miljö och hälsa, där bestämmer staden över hur boende och leverne ska anpassas efter hänsyn till miljön. Även om ett hus är väldigt stort och verkar slösaktigt, investeras miljoner dollar på att försäkra att det har litet inverkan på miljön. Idag vill de rika och berömda ha miljövänliga material i möbler och inredning, vilket ska jämföras med hur det var för 10 år sedan då man istället slängde möblerna. Idag vill man gärna klä om dem istället för att byta ut, alternativt skänka bort dem. Vintage-trenden har blivit stor på många håll i världen och återanvändning är en del av allas vår vardag.

Vi vet att det är bråttom och att isarna smälter i skrämmande takt och just därför är det viktigt att se att det faktiskt händer bra saker som går i rätt riktning. På kort tid har inställningen hos världens upplysta befolkning förändrats radikalt till ett ökat ansvarstagande för miljön. Det finns oändligt mycket kvar att göra och om 10 år skulle jag tro att mycket av det som vi idag tar för självklart har blivit omodernt och illa sett. Att bo i stan och använda bilen, att pendla och bidra till oändliga bilköer med en person i varje bil kommer inte längre att vara politiskt korrekt. Det handlar om en bekvämlighet som vi behöver ge upp till förmån för högre värden och om att ta ansvar för vår påverkan på naturen i stort som i smått. Självklart kommer det faktum att vi kommer att konsumera mindre varor i framtiden att påverka samhällsekonomin och en del företag kommer att gå under. Istället växer nya tjänster fram och ett nytt sätt att se på tillvaron där målet för det goda livet inte längre är att bli självständig och oberoende och att ha råd att sitta ensam i stora hus och köra stora dyra bilar, utan om närhet och samverkan människor emellan. Vem vet, kanske kan vi då också komma tillrätta med depressionsepidemin som är de rikas och berömdas värsta farsot….

0

”Att lägga livet tillrätta”

I lördagens DN (9/2) kunde vi läsa en mycket intressant och tänkvärd kolumn av Lena Andersson som visade på kopplingen mellan islam och det tidiga folkhemmet. I olika artiklar och i media överhuvudtaget har vi under senare år fått lära oss mycket om islam och hur detta idésystem går ut på att i allt kartlägga människans liv och behov i syfte att tygla, ordna och vägleda bort från kaos. Det finns regler och rekommendationer om i princip alla mänskliga fenomen som visar människan en väg som hon bör hålla sig till för att vara en god människa. Det instinktiva och irrationella i människans väsen finns det ingen plats för – det måste underordnas de kriterier som koranen dikterar.

I Sverige och i andra länder revolterar vi mot den fundamentalistiska formen av islam och står upp för våra frihetsvärderingar och rätten att få leva sitt liv utifrån egna beslut och avvägningar. Vi tycker ofta synd om människor som vi upplever är förtryckta av islams stränga lagar och ser inte kopplingen mellan islam och vår egen stränga ”religion” som dikterades av framförallt makarna Myrdal och det tidiga folkhemmet. Även Folkhemmets grundare och förespråkare hade analyserat och tänkt ut ett sofistikerat och heltäckande tankesystem kring mänskligt liv och leverne som socialdemokratiska kommunalråd med emfas propagerade för under mitten av 1900-talet. Både islam och folkhemmets filosofi skulle kunna sammanfattas med att allt är ombesörjt, ingen lämnas i osäkerhet, saken är klar, formulerad och utredd, skriver Lena Andersson i sin upplysande artikel. Folkhemmet uppstod som en politisk och kollektiv rörelse för att hjälpa svenska folket att organisera sig ur fattigdom genom utbildning, uppfostran, goda seder och bruk. Ansvar och plikt blev ledord och känslolivet och de andliga dimensionerna av tillvaron försattes på undantag. På samma sätt som islam en gång resulterade i en högstående kultur där människor var innovativa, konstnärliga och förfinade, har det svenska folkhemmet format våra tankesystem och sätt att förhålla oss till oss själva och till livet på ett sätt som lett till framgång sett ur samhällssynpunkt.

Den svenska välfärden hade sannolikt inte kunnat förverkligas utan folkhemmet som bakomliggande psykologisk, praktisk och social struktur. Idag betalar såväl muslimer som svenskar ett pris för att ha formats av dogmatiska strukturer som reglerat tillvaron under flera generationer. I Sverige är de flesta helt omedvetna av denna påverkan eftersom Folkhemmet uteslutande nämns som en positiv kraft och faktor i vår kultur, något att vara verkligt stolt över! Jag håller med om det positiva som Folkhemmet fört med sig men jag ser också dagligen dess baksida. Människan är och har alltid varit irrationell och inte enbart rationell, hon har alltid haft känslor och upplevelser som är unika och som inte låter sig inordnas i fack och system. Hon har alltid sökt efter mål och mening i tillvaron och behövt förhålla sig till de stora existentiella frågorna kring liv, död och mening. Folkhemmet utrotade religionen och fattigdomen i ett svep och förkunnade att meningen med livet var att hålla det snyggt och rent omkring sig och att följa sin plikt att arbeta och betala skatt. Idag räcker inte dessa livsmål till för att skapa mål och mening för människor men Folkhemmet kastade ut barnet med badvattnet och i den storstädningen försvann den naturliga och folkliga kompetensen att förhålla sig till livet som en hel människa.

Idag kan svenskar mer om islam än om Folkhemmet och jag tror att vi behöver öka medvetenheten om hur vi har påverkats av denna genomgripande livsfilosofi i vårt samhälle för att ha en chans att frigöra oss och hitta fram till en ny övergripande filosofi kring vad livet går ut på för att kunna förankra vår identitet och våra livsval i något som är större än det egna livet. Folkhemmet fostrade oss till att bli det mest kollektiva landet i världen med en generell samsyn på vad livet gick ut på. Kraften i detta skapade det samhälle som vi lever i idag. Nu har pendeln svängt åt andra hållet och vi har gjort oss mer fria och strävar efter att vara mer individuella i våra livsval än någonsin tidigare, utan att ha gjort upp med Folkhemmets ideal som handlade om att jämföra sig med alla andra, att lyssna utåt och inte på sig själv och att lägga upp sitt liv enligt en förutbestämd mall kring rätt och fel. I detta gränsland hittar vi kärnpunkten som leder till psykisk ohälsa i vårt land och i vårt tid; vi drivs av behov och värderingar som handlar om frihet att bejaka oss själva och vårt liv, samtidigt som vi håller oss tillbaka och omedvetet styrs av kollektiva normer och ideal som grundlagts av Folkhemmet. Har du någonsin frågat dig själv hur Folkhemmets idal påverkar dig i ditt sätt att se på dig själv och hur du väljer att leva ditt liv?

 

0

Mitt sexliv har blivit sämre sedan jag blev chef!

För drygt fem år sedan undersökte tidningen Chef svenska chefers kärleksliv och fann att cheferna var både för pressade för att sova och för trötta för att älska. Idag är läget ännu värre visar deras aktuella undersökning som presenteras i januarinumret. ”Man får tvinga sig till att ha sex, attraktionen finns inte där för stressen skymmer den. Med en laptop i knät framför TV-n avhandlar vi våra barns framtid och andra viktiga händelser. Det är som att sitta och förhandla med en medarbetare. Vi hinner inte komma i rätt känsla innan vi somnar av trötthet.”

Bilden som förmedlas är dyster och alarmerande och något som väldigt många kan känna igen sig i. Stressen och pressen har tagit över tillvaron för väldigt många människor och tagit död på grundläggande instinkter och behov såsom hunger, sociala behov av umgänge med andra och inte minst sexlusten. Det är en alarmerande känsla av trötthet och utmattning som kännetecknar livet för många.
Som jag skrivit om i andra inlägg här på bloggen kämpar vi med en känsla av meningslöshet i en tid då vi samtidigt har allt vi kan peka på. I våra stylade och välstädade hem breder ensamheten och olyckan ut sig som en farsot. Var det verkligen värt priset att offra så mycket för att få det snyggt omkring sig och kunna vila i känslan av att man lyckats och att man duger i andras ögon?

Några chefer som varit med i undersökningen beskriver priset för karriären enligt följande: ”Jag har separerat. Mitt ex kände sig på tredje plats. Barnen kom först, jobbet på plats två. ” ”Jag vill bara sova. Har inte samma lust längre.” ”Det var 28 år sedan vi hade sex sist.”
Artikeln är väldigt läsvärd och sitter fingret på det grundläggande mänskliga problemet i den västerländska kulturen. Att vara chef innebär status, makt och pengar och symboliserar det som vi strävar efter att uppnå. Det betyder att vi är duktiga och uppfattas som lyckade av vår omgivning. Hur ska vi då kunna klaga och ens för oss själva erkänna att priset är för högt och att vi blir ledsna och utmattade av allt ansvar och alla krav? När jag läser artikeln blir jag å ena sidan bestört över att det är så eländigt, å andra sidan känner jag hopp eftersom det är först när vi nått botten eller kommit till vägs ende som vi kan resa oss och börja gå i en annan riktning. En förändring måste helt enkelt ske och det är dags för var och en av oss att börja göra saker annorlunda. Vad är livet värt om vi missar det?

 

0

Drömjobbet; tung ansvarspost

På DN Jobb (2/12) kan vi lite överraskande läsa om att drömjobbet 2012 är ett arbete med stort ansvar snarare än ett kreativt jobb. Mest eftertraktade är jobb som VD, ingenjör, ekonom, personalchef och entreprenör. Undersökningen som är gjord av Manpower lyfter fram att de faktorer som tydligast utmärker svenskarnas drömjobb är spänning och personlig utveckling, personlig frihet, samt möjligheten att hjälpa andra. Längre ner på listan hamnar hög lön, status och trygghet.
För mig är denna undersökning en bekräftelse på den nya tid som vi är på väg in i som bygger på att de materiella behoven är tillgodosedda. Just därför kan vi sträcka oss mot utvecklingsbehov som handlar om personlig utveckling och andlighet.
Jag har också lyft fram att jag anser att vi i Sverige borde ta ett större ansvar för att rädda världen eftersom vi har det så väldigt bra på ett kollektivt plan. Har man det man behöver för egen del är det rimligt att man tar ansvar för andras välbefinnande och för hur man kan bidra till värden som handlar om andra och om världen i stort. Ur denna synvinkel är det glädjande att konstatera att svenskarna är redo att ta ansvar och att vi känner oss rustade för att ta hand om de enorma utmaningar som världen ställer oss inför. Svenskar har demokratiska värderingar och en lång vana att utgå från jämlikhet och människors lika värden i sin syn på världen. Om denna värdegrund kan få bli plattformen för hur vi axlar ansvarsfulla poster med makt i arbetslivet kan många goda saker hända som kommer andra till del. Sverige är ett land i tiden och vi har en chans att inta en viktig roll i världen om vi är beredda att ta ansvar och kliva fram.

fredrik-bengtsson-drömjobb

0

Finansbranschen leder vägen för etik och miljö i samhället.

Alltsedan Lehman Brothers kollaps 2008 och finanskrisen startade har debatten kring finansvärldens etik och ansvar varit ständigt under luppen. I Sverige har vi haft en het debatt om bonusar och om bankernas rekordvinster i ett samhälle där allt fler blir arbetslösa och andra delar av arbetslivet går på knäna.

På DN debatt kunde vi läsa (24/10) en kritik mot branschen som helhet som formulerades som ”Finansbranschen tar inte ansvar för etik och miljö”. Det är uppenbart att allt fler människor upplever att Finansbranschen borde ta ett mer aktivt ansvar för att påverka våra stora samhällsfrågor i positiv riktning och att man är kritisk mot att exempelvis de svenska AP fonderna endast avsätter ett par tusenlappar av sina förvaltningskostnader till etik- och miljöhänsyn.

Det jag vill lyfta fram i detta inlägg är att något har hänt i samhället och i människors värdesystem som gör att debatten vinklats till att försöka föra ihop ekonomin och hållbarhetsfrågorna i samhället. Hur kan ekonomin användas för att styra utvecklingen i önskvärd riktning? Utan en sammankoppling mellan människors grundläggande behov och värderingar och bankernas stöd till företag och organisationer hade industrialiseringen och det moderna välfärdssamhället aldrig kunnat växa fram. De hundra år av fantastisk tillväxt, välfärd och modernisering som vi haft i vårt land under denna tidsepok skapade en känsla av att människor, arbetsliv och samhälle levde i harmoni med varandra. Successivt har människors behov och värderingar förändrats som en positiv och önskvärd konsekvens av att vi har det så bra.

När vi inte längre måste fundera på överlevanden kan vi orka blicka utåt och se att vi hotas av miljökatastrof om vi inte agerar med ökad medvetenhet och större ansvar för världen utanför vår egen lilla bubbla. Vi har utvecklat ett värdesystem som bygger på omsorg och engagemang för andra som har det sämre och viljan att stötta och hjälpa till är större än någonsin. Tiden är den största bristvaran och hotet för detta engagemang. Just därför är det allt fler som ropar efter att arbetsliv och samhälle tar ett ökat ansvar och att man därigenom får möjlighet att bidra till en bättre värld och ett mer hållbart samhälle. Idag råder en otakt och brist på harmoni mellan människors värderingar och behov och arbetslivets och samhällets strukturer. Om man spetsar till det lite skulle man kunna säga att Människan vantrivs i kulturen. Min bedömning är att det dock inte kommer att gå att stoppa den utveckling som sker bland folket och som växer sig starkare för varje dag som går. Snart kommer även banker och finansbolag att inse att deras framtid, lönsamhet och attraktionskraft ligger i att lyssna på folket och att använda sin kunskap och sin styrka till att finna vägar för att använda ekonomin som styrmedel för att rädda världen. Det handlar om ett mindset och om mod att pröva nya vägar. Vad spännande att se vem som blir först i att se att detta spår innebär nya och betydande affärsmöjligheter!