0

Jämställdhet bra vid kriser

I en aktuell rankning som Världsbanken, FN och Organisationen Världsekonomiskt Forum genomfört på global nivå, visar det sig att Sverige hamnar på andra plats när det gäller att hantera olika kriser (DN 29/9).
Länderna som ingår i studien har bedömts efter vilken förmåga de har att hantera kriser som naturkatastrofer, globalisering och klimathot och resultatet visar att den höga jämställdheten och det starka civilsamhället som Sverige kan uppvisa, ger oss en andraplats i en global jämförelse med andra länder. Studien visar också att hög ekonomisk tillväxt inte är någon garanti för att hamna högt upp på listan, vilket visar att vi behöver lägga fokus på andra saker än ekonomisk tillväxt när det gäller att fatta olika beslut. Detta innebär att det kan finnas styrkor även i utvecklingsländer som några av världens rikaste länder saknar.

Förändring och förmåga att hantera ständig förändring har med andra ord aldrig varit viktigare eller mer centralt än nu. Här tror jag att vi i Sverige har ett stort arbete att göra eftersom den höga flexibilitet som krävs krockar med våra trygghetsvärderingar. Miljökatastrofer kommer inte att slå rättvist och våra företag kommer inte alltid att kunna utvecklas i den riktning som vi skulle önska. Då behöver vi lära oss hur man släpper taget om det man skulle önska bestod för evigt och öppnar sig för de nya omständigheter som vi behöver hantera och fungera i. För detta tror jag att många människor i mindre utvecklade länder har betydligt större styrkor och beredskap vid krissituationer. Baksidan av våra trygghetsvärderingar är oron för att mista det vi har, vilket skapar en ständig beredskap och vakenhet som gör att vi samlar på hög och rustar oss så gott vi kan för de sämre tider eller de katastrofer som eventuellt kan tänkas inträffa någon gång i en okänd framtid. Här tror jag att Sverige ligger i topp och detta uttryck för en kollektiv, bräcklig självkänsla kan i förändringstider paradoxalt nog visa sig vara en styrka.

 

0

”Om vi inte agerar snabbt och drastiskt kommer vi att gå mot en katastrof”

I veckan publicerades FN´s  miljörapport i Stockholm som 110 av världens länder står bakom. Den vederlägger att det är bråttom att välja en annan väg om inte klimatförstöringarna ska orsaka att havsytan stiger med två meter, vilket skulle innebär att 187 miljoner människor förlorar sina hem. Det har tagit 6 år för världens främsta miljöforskare att sammanställa denna rapport och skillnaden mot tidigare rapporter är att denna nu lägger fram bevis för att det är människans påverkan på jordens resurser som är orsaken till miljöförstöringen som nått en nivå där jordens ekosystem nu är hotat. Förhoppningsvis kan detta hjälpa världens länder att flytta fram positionerna och fokusera debatten på vad vi kan och måste göra istället för att fundera på om det verkligen stämmer att det är så illa.

Chefen för Greenpeace i Sverige, Annika Jacobsson väljer att se det positiva med rapporten och lyfter fram att forskarnas slutsats är att det inte ännu är kört. Vi har ännu chansen och möjligheten att rädda jorden från undergång om vi lyckas omvandla vetenskapen till politisk och praktisk handling. Ansvaret på världens politiker är oerhört stort men tyvärr har de flesta hittills skjutit undan frågan och agerat med en häpnadsväckande passivitet. Låt oss hoppas att världens demokratier börjar utkräva ett ansvar av våra politiker oavsett politisk färg, eftersom miljöfrågan handlar om våra barns och framtida generationers överlevnad.

Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, lyfter även fram det ansvar som var och en av oss måste ta för att bidra till ett förändrat samhälle, vilket han sammanfattar i slogan ”biffen, bilen och bostaden”. Vi behöver äta mindre kött, åka med lokaltrafiken till jobbet och minska utsläppen i hemmet med hjälp av sophantering, el-användning och miljövänlig uppvärmning. I Sverige upplever vi att vi har kommit långt i jämförelse med andra länder och det ligger en viss sanning i det antagandet. Samtidigt ser vi fortfarande många ensamma bilister i bilköerna in till landets storstäder varje morgon, nya köttrestauranger öppnar och bland soporna hittar vi mängder av tomflaskor och ölburkar som någon borde ha gått till återvinningsstationen med. Alla dessa förändringar är jobbiga och begränsar oss i vår frihet. Det är kära värden som vi inte gärna vill ge avkall på som forskningen nu talar om för oss att vi behöver sluta med för att bidra till våra barns och till mänsklighetens framtid. Frågan är bara hur länge vi har råd att blunda och fortsätta göra som vi alltid har gjort?

0

Jordens undergång närmar sig med stormsteg.

De senaste 10 åren har Grönland förlorat sex gånger mer av sin is jämfört med decenniet innan. I den senaste klimatrapporten som FN:s klimatpanel IPCC presenterar framgår att medeltemperaturen på jorden kommer att öka med allt från mindre än 1 grad till 5 grader fram till år 2100. För att nå den undre gränsen måste alla utsläpp av växthusgaser skäras ner till noll senaste år 2070, vilket bedöms som helt osannolikt.

Det varmare klimatet riskerar att orsaka allt kraftigare issmältning, extrema värmeböljor, svårigheter att odla mat och utrotning av många växter och djur. Koldioxidutsläppen kommer att göra haven surare, vilket i sin tur hotar hela ekosystemet och därmed människans matförsörjning. Ytterligare en konsekvens är att havsnivån kommer att stiga med mellan 25 centimeter och 1 meter under de närmaste decennierna, på längre sikt kan haven stiga med så mycket som 5 eller 10 meter. Världens glaciärer krymper i rasande takt, på tio år har Grönland förlorat sex gånger mer av sin is och Antarktis is har minskat 5 gånger snabbare än föregående decennium.

För första gången har världens främsta miljöexperter kunnat enas om att den pågående globala miljöförstöringen till 95% säkerhet är en direkt konsekvens av människors livsstil och utsläpp av växthusgaser. Kring år 2000 var motsvarande siffra 66%, vilket innebär att forskningen har gått framåt med stormsteg och att vi åtminstone nu kan enas om en samstämmig bild av orsakerna som ingen kan vifta bort. Frågan nu är vad världens politiker och stater kommer att göra för att ta ansvar för att begränsa länders och samhällens utsläpp? Det är väldigt bråttom och det är tydligt att det är radikala åtgärder som krävs. Låt oss hoppas att insikten om allas vårt ansvar för att rädda jorden åt våra barn och barnbarn börjar kicka in hos allt fler och att vi väljer att ändra vårt sätt att leva från att förstöra jordens resurser till att börja respektera dess begränsningar.

0

Sverige i topp på innovationsranking.

Sverige är ett av världens mest innovativa länder, enligt en studie från FN och internationella handelshögskolan INSEAD.
Sverige hör till klassens bästa elever, säger författarna i SvD (2/7). För andra åreti rad hamnar Sverige näst högst på listan över världens mest innovativa länder i Global Innovation Index. På första plats kommer Schweiz.
Rankningen görs av FN:s fackorgan för immaterialrätt WIPO, den internationella handelshögskolan INSEAD och Cornell University.

– ”Sverige har spektakulära resultat utan några stora svagheter, och är ett av världens mest innovativa länder. Landet är som en av klassens bästa elever som sitter längst fram och hänger med i allt”, säger Bruno Lanvin, vd för INSEAD. Den nordiska gruppen fascinerar oss. De är alla goda studenter. Det kan bland annat bero på att man satsar mycket på utbildning och forskning, säger han och tillägger att gemensamt för de ”Landet är som en av klassens bästa elever som sitter längst fram och hänger med i allt”Skandinaviska länderna i toppen av listan är att de saknar stora råvaruresurser vilket kan förklara att man måste utveckla innovationsförmågan. Att Sverige ligger så högt på innovationslistan är så klart ett resultat av vår höga välfärd och att vi har uppnått en livskvalitet där vi inte längre behöver kämpa för vår överlevnad eller för att säkra vår trygghet. Med andra ord skulle man kunna säga att vi har råd att unna oss att vara kreativa och flexibla och att ta in vad som händer i världen omkring oss. Ur ett mer psykologiskt och existentiellt perspektiv skulle man även kunna tillägga att det är vår prestationsbaserade självkänsla som driver på och som gör att vi uppnår de bästa resultaten och ständigt är bäst i klassen må det vara nya företagsidéer, musik, sport, forskning eller något annat område.

Det är bra för landet och skapar möjligheter för världen men det finns ett pris att betala på individnivå. Många av våra mest lyckade och framgångsrika människor plågas av ständiga tvivel på sig själva, depression, ångest och utmattningstillstånd. Det finns en utbredd känsla av tomhet och meningslöshet i tillvaron som hänger ihop med att livet trots allt inte bara handlar om att vara bäst eller så effektiv som möjligt. Men hur ska vi kunna beklaga oss då resten av världen betraktar oss med avund och beundran? Hur kan det komma sig att vi blir utbrända när vi samtidigt har det så bra? Sverige är ett fantastiskt land och vi har alla förutsättningar att komma tillrätta med den rådande obalansen mellan att vi har det så bra på det yttre planet och samtidigt ofta så eländigt på insidan. Först då kan vi tala om verklig livskvalitet!