2

Jag klarar mig på 2000 i månaden!

I DN kunde vi i förra veckan (8/10) läsa om olika personer och familjer som valt en annorlunda livsstil för att prioritera tid framför pengar. Liknande berättelser har vi läst och hört talas om förut; framgångsrika yrkesmänniskor som levt i västerländska storstäder med hög lön, ekonomisk och materiell framgång och samtidigt lidit av stress och brist på tid och utrymme för sig själva och sina existentiella behov. Reaktionen blir till slut radikal, man säljer allt man har och byter helt livsstil till ett enkelt liv på landet där man kan klara sig på lite pengar och har tid över för sig själv, familjen och sina intressen.

Även om jag både kan förstå och sympatisera med människor som genomför denna typ av drastiska förändringar i sitt liv, vill jag lyfta upp frågan till en högre nivå och reflektera över vad det är som gör att vi inte kan hitta ett sätt att leva väl i vårt samhälle utan upplever att vi måste ta avstånd ifrån det helt och hållet? Det finns en stor massa av människor som lever i västerländska metropoler och som både njuter av bekvämlighet, utbud och stimulans som detta liv erbjuder, men som samtidigt är måna om att leva väl på ett inre plan, inte stressa för mycket och värna om miljön och om tid för sig själva och sina medmänniskor. Tiden är mogen att börja förändra samhället inifrån och försöka skapa hållbara levnadsomständigheter för människor som lever och verkar i samhället och i det arbetsliv som ger grunden för välfärdssamhället. Vi kan tänka nytt och behöver inte längre fortsätta leva på ett sätt som var anpassat efter industrisamhället. Men vem ska förändra arbetslivets och samhällets strukturer så att de blir mer överensstämmande med människors värderingar och drivkrafter om inte vi som faktiskt lever och verkar i det?

Arbetsmiljö och kultur är inte något som faller ner från himlen som statiska strukturer som vi inte kan förändra. Det är vi människor som formar och skapar kulturen vi lever i och därför behöver vi samla oss och alla dra vårt lilla strå till stacken för att genomföra en förändring på en mer grundläggande nivå, snarare än att se ett avståndstagande från samhället som receptet som ska generera nya lösningar. Vi behöver en ny ”rörelse” i vårt land som liknar Folkhemmet som på ett kollektivt plan födde fram välfärdssamhället, fast idag handlar det om nästa steg, om fortsättningen på Folkhemmet där värden av mer andlig och medmänsklig karaktär står i fokus.

Läs artikeln på DN här–>

0

Allt färre studenter vill bli chef.

Parallellt med att krafter från den ”gamla tiden”, d.v.s. det industriella samhället med dess värderingar på prestation och fokus på arbete och uppfyllelse av materiella behov fortfarande kännetecknar de flesta ledare, finns det en stark kraft bland yngre generationer som går i motsatt riktning. Ett uttryck för den nya tidens nya ideal och värderingar kan vi läsa om i Ungdomsbarometerns årliga undersökning där 20.000 högskolestudenter runt om i Sverige ingår. I årets undersökning framgår tydligt att statusen i att vara chef inte är lika viktig längre. Att kunna identifiera sig med sitt företags värderingar har större betydelse. Orsakerna till att chefsrollen inte lockar ungdomar i större utsträckning längre beror mycket på att chefsrollen är definierad utifrån ett gammalt värdesystem och ett gammalt samhälle som inte överensstämmer med de ideal och värderingar kring liv och arbete som den nya tiden innebär. Det som är viktigt för yngre generationer är att kunna identifiera sig med sitt företags värderingar och att få balans i livet. Det finns en rädsla för att drunkna i de administrativa uppgifter som lagts på chefer i takt med att sekreterare och assistenter har försvunnit i rationaliseringsvågens kölvatten. Sammanfattningsvis kan man säga att undersökningen bygger på de värderingar som kännetecknar ”The Cultural Creatives” – som föder fram och utvecklar den nya tidsålder som vi just klivit in i. Det handlar om att ta sitt liv och sina behov på allvar och att ha ett arbetsliv som stödjer de styrkor och intressen som man har och det liv man önskar leva.
Hållbarhetsvärderingar kring miljö och hälsa är centrala komponenter som styr ungdomarnas livsval och om chefsrollen inte bygger på detta kommer det att bli stor brist på kompetenta chefer i framtiden.

Idag finns det många fantastiska chefer där ute som banar vägen för den nya tiden och för framtidens chefer genom sitt sätt att vara och agera – ännu arbetar de dock tyvärr ofta i motvind i organisationer som kännetecknas av ett helt motsatt värdesystem och kultur. Kanske är det först när det blir svårt att rekrytera nya chefer som trycket på ledningen att anpassa och förändra kulturen i företagen blir tillräckligt starkt för att de chefer som utgår från en helt annan människosyn ska bli omoderna? Beroende på vilket samhälle och arbetsliv vi vill leva i i framtiden kan man därför se resultatet av årets Ungdomsbarometer som en positiv markör eller som ett problem. För dem som upplever att jobbet definierar vem de är och att livet bortom prestation och status känns meningslöst är det självklart väldigt hotfullt att föreställa sig ett liv där år av uppoffringar kring hälsa, familj och grundläggande behov till förmån för jobbet och karriären, nu plötsligt ska framstå som omodernt och förlegat. Att inte få gå i mål vid pensionen med känslan av att man har gjort rätt val i sitt liv och att man därför är där man önskar vara med sig själv och det som verkligen betyder något, är oerhört smärtsamt. Denna dialog och debatt förs överhuvudtaget inte någonstans utan är upp till varje enskild person att förstå och hantera. En trolig prognos är att depressionerna i högre åldrar kommer att öka i takt med att den nya tidens värderingar och yngre generationers livsval blir klarare och tar mer plats i samhället och i arbetslivet.

0

Dags för en ny syn på arbetsliv och arbetstid?

Skenande arbetslöshet, stress och utslagning skapar en ohållbar situation på dagens arbetsmarknad. Parollerna ”Dela på jobben”och ”Arbeta mindre – lev mer” har aldrig varit så relevanta som i dag. En sänkt arbetstid är viktig både för minskad arbetslöshet, bättre miljö och ökad livskvalitet, skriver företrädare för Miljöpartiet i Svenska Dagbladet (25/5). Oavsett partipolitik tror jag att många människor känner igen sig i en känsla av att de rådande strukturerna i samhället och i arbetslivet inte längre är förenliga med de behov som vi har idag. En förändring är nödvändig för att komma tillrätta med en obalans som börjar närma sig orimliga proportioner.

Generation eftergeneration har slitit för att bygga ett bättre samhälle. Målet med det industriella samhället och Folkhemmet har varit att nästkommande ska få ett bättre, bekvämare och mindre slitigt liv. Politiska tänkare från höger till vänster har genom århundraden formulerat att målet med vårt arbete är att vi ska få mer tid till det som gör livet njutbart. Men trots en generellt hög materiell standard saknar vi ofta tiden, eller orken att göra det som är viktigt för oss. Konsekvenserna av detta är en känsla av meningslöshet som lett fram till att depressioner drabbar stora delar av befolkningen.

Trenden med ökad konsumtion av snabbmat, föräldrar som inte hinner umgås med sina barn, människor som blir utbrända och sjukskrivna är negativ för både den enskilda, för företagen och för samhället i stort. Vi är i skriande behov av att genomföra genomgripande förändringar i vår livsstil för att uppnå en hållbar hälsa och en hållbar livsstil som är förenlig med miljötänkande, men förändringar kräver tid. Med mer tid hinner fler ta cykeln till jobbet. Med mer tid hinner fler laga bra mat. Med mer tid hinner vi ta hand om oss själva och varandra och engagera oss i miljöfrämjande insatser. Det vinner alla på. Vi lever i en tid där vetenskapliga och tekniska framsteg leder till att allt färre kan producera allt mer. Produktiviteten ökar snabbare än tillväxten i rika länder och det är därför relevant att fråga sig om dagens syn på arbetstid och de strukturer vi har att förhålla oss till är förenliga med individens, företagens eller samhällets bästa?

Insikten om detta når allt fler. FN:s miljöprogram och EU-parlamentets miljöutskott har uttalat att det inte räcker med införandet av grön teknik för att uppnå en hållbar utveckling, utan slår fast att produktivitetsvinster i växande grad bör tas ut som sänkt arbetstid i stället för höjd lön och ökad konsumtion. Att vi behöver arbeta allt färre timmar för att producera det vi behöver är ur grön synvinkel en möjlighet, inte ett problem. Dagens 40-timmars normalarbetstid är ingen naturlag. Arbetstiden har i Sverige kortats vid ett flertal tillfällen. I Långtidsutredningen 1980 påpekades att utan 1970-talets arbetstidsförkortning hade det funnits 500000 färre jobb. En lägre heltidsnorm är ett sätt att minska arbetslösheten som idag återigen är ett stort samhällsproblem. En klokt utformad arbetstidsförkortning skulle kunna ge både fler jobb för dem som står utanför arbetsmarknaden och ökad livskvalitet för dem som håller på att arbeta ihjäl sig och inte får livet att gå ihop. De flesta människor jag möter skulle gärna vilja fortsätta göra det de gör och trivs med sitt arbete – men på mindre tid för att kunna hantera familjeliv och egen tid. Många arbetar också betydligt fler än 40 timmar eftersom dagens arbetsliv dessutom slimmats till en nivå där all reflektion och planering kring jobbet sker utanför arbetstiden, vilket gör att den verkliga arbetstiden för allt fler övergår 50-60 timmar i veckan eller fler. De flesta som arbetar upplever att de arbetar alldeles för mycket och att trycket konstant är alldeles för högt, samtidigt som vi har tusentals människor som står utanför arbetsmarknaden och inte har något alls att göra. Om man är praktiskt lagd och inte snurrar in sig i regelverk och komplicerade tankeekvationer är det självklart att denna obalans är orimlig och att vi borde kunna hitta nya lösningar!

2

Lagen om oberoende

Livets sjätte andliga lag handlar om att vara oberoende.

För att uppnå någonting i den fysiska världen måste du släppa ditt beroendeförhållande till det. Det betyder inte att du ska ge upp din avsikt att skaffa det du önskar. Du ger inte upp avsikten och du slutar inte önska. Du släpper däremot ditt beroende av resultatet. Beroende grundar sig på rädsla och osäkerhet och behovet av säkerhet kommer av att man inte känner sig själv på djupet och har tillit till sig själv. Källan till välstånd, överflöd eller annan form av framgång är Självet, den andliga dimensionen av människans väsen. Allting annat är symboler; bilar, hus, kläder, båtar e.t.c. Symboler är förgängliga, de kommer och går. Vi kommer till den här världen utan någonting och vi kommer en dag att lämna den utan att kunna ta någonting med oss. Oberoende av symboler i form av ägodelar är därför en gemensam angelägenhet för alla människor. Vanligt är dock att vi istället låter livets mening handla om en jakt på symboler och rikedom i tron att ju mer vi äger och har desto mer lycka och tillfredsställelse kommer vi att uppnå. En del av de människor som har mest pengar i världen känner sig samtidigt mest otrygga. Det är en illusion att söka efter trygghet i det yttre livet eftersom sann känsla av trygghet endast kan finnas inom dig själv. Beroende kommer dock från ett slags fattigdomsmedvetande som styrs av rädsla för att förlora det vi har och som därmed begränsar vårt liv, medan oberoende är synonymt med välståndsmetvetande och ger skaparfrihet. När vi släpper trygghetssökandet och öppnar oss för det okända får vi uppleva livets mysterium, spänning och att med jämna mellanrum bli överraskade.

Har du däremot en fastlagd plan över hur ditt liv ska se ut, så som vi i västvärlden har skapat ”Ekorrhjulet” och blir bunden till den, utestänger du en rad möjligheter och förlorar flödet, kreativiteten och spontaniteten i livet. Många människor som har uppnått trygghet och sina materiella behov känner sig fångade i en sådan förutsägbar livsstil och längtar efter något annat, osäkert vad. En del klarar inte av tristessen de upplever utan bryter upp från framgångsrika karriärer, familjer och strukturer för att med huvudet före kasta sig ut i det okända. Andra nöjer sig med att då och då, under helgerna eller på semestern, få pröva att leva mer utifrån livets egen rytm än efter en uppstyrd plan. Lagen om oberoende hindrar inte lagen om avsikt och önskan d.v.s. att sätta upp mål och att ha ambitionen att förverkliga dem. Du har fortfarande avsikten att komma i en viss riktning men mellan punkt A och punkt B finns en rad olika möjligheter och scenarios. Du kan låta vägen visa dig vägen framåt och vara beredd att ändra riktning ibland ifall du upptäcker något som verkar bättre och mer spännande än vad du sett från början.  När du tillägnar dig ett sådant synsätt på livet får du möjlighet att se på dina problem som frön till utveckling som kan leda till något bättre. Att leva i ovisshet och att lära sig navigera i en tillvaro som är öppen och odefinierad är en stor utmaning för de flesta av oss eftersom vi har lärt oss att knyta vår identitet till vad vi gör och vilken status vi har snarare än en förankring i den vi är oavsett de yttre omständigheterna. Den nya tiden som jag ofta återkommer till här på bloggen handlar om att vi måste komma tillrätta med miljöproblemen och hotet mot folkhälsan som uttrycks i depressioner, ångest och utbrändhet världen över. Båda dessa problem angår oss alla och kan endast lösas genom att vi frigör oss från bindningar till den fysiska världen, till det materiella för att lyfta oss till en annan mer andlig nivå där vi kan hantera livets stora existentiella frågor. Att öppna oss för något nytt och ovisst kräver mod och i en värld som handlar om att skaffa sig så mycket trygghet som det bara går blir människor väldigt rädda och oförmögna att handskas med livets realitet som ibland är brutal. Jag ser att vi alla därför har en stor och viktig utmaning i att våga möta och lära oss hantera det okända – att byta förutsägbarhet mot spänning och äventyr!

0

”Det bästa har vi framför oss!”

När jag öppnar den franska tidningen Psychologies (avril 2013) möts jag av den inspirerande rubriken ”Le meilleur est à venir” (Det bästa har vi framför oss). Det är tidningens chefredaktör, Arnaud de Saint Simon som skrivit en krönika över varför vi har anledning att se optimistiskt på tillvaron och framtiden trots alla orosmoln som hopat sig i världens alla hörn. Han påminner oss bland annat om att kriser genererar en kreativ kraft och att tiden vi lever i får oss att lära oss att vara flexibla och innovativa som aldrig förr. Medias fokus just nu handlar mycket om de negativa konsekvenserna av globaliseringen och om den ekonomiska krisen, men Monsieur de Saint Simon för fram att globaliserings uppsida handlar om att människor möts över kulturgränser, världen krymper, andras problem blir gemensamma angelägenheter och hela jordens folk måste lära sig att samverka för att rädda planeten från miljöförstöring. Internet och tekniken hjälper oss att mötas och få kontakt med andra, att skaffa oss information och hålla oss uppdaterade på vad som händer utanför den egna lilla bubbla som vi lever i. Budskapet i krönikan kan sammanfattas med att det handlar om vilken inställning vi väljer att ha till oss själva och till livet i stort, är glaset halvfullt eller halvtomt?

I den underbara balans mellan djup och yta som kännetecknar såväl det franska samhället som psykologitidningen ”Psychologies”, får vi oss inte bara enkla och självklara tips till buds, utan även en djupare klangbotten att reflektera över. Monsieur de Saint Simon lyfter i sin krönika exempelvis också fram att förmågan att se ljust på tillvaron handlar om att vi har ett eget ansvar och att vi behöver satsa på vår personliga utveckling för att hänga med. Rädslan för förändring och bristen på mod att öppna sig för nya förhållningssätt lyfts fram som ett konkret hinder för en positiv framtidssyn, och eftersom 90% av det franska folket ännu inte genomgått någon psykoterapi eller annan personlig utveckling ser han att det finns en stor potential att ta sig över detta psykologiska hinder – om man vill. Den psykiska ohälsan, depressioner, ångest och utbrändhet som är hela västvärldens farsot tvingar fram nya förhållningssätt till den egna hälsan där vi får bära ett större och större ansvar för vår livsstil och i förlängningen hur vi mår på alla plan. Detta lyfts fram som en positiv följd av den aktuella samhällsutvecklingen som kommer att generera en högre grad av självständighet och förmåga att välja en sund livsföring. I det nya samhälle som Monsieur de Saint Simon förutspår, tar han avstamp i den kanadensiske psykologen och krönikören Susan Pinker som anser att det är kvinnornas värderingar som kommer att utgöra basen i den nya tiden; intuition, empati och känslighet. Psychologies är en underbar tidning som för fram det bästa och de mest djupodlade reflektionerna från den intellektuella världens syn på mänskligt liv samtidigt som man får sig lite goda tips om hur man håller sig ung och fräsch, mode eller varför inte en anti-rynkkräm…En god balans mellan det inre och det yttre.

0

Vad är lyx för dig?

I DN Världen kan vi i februarinumret läsa om temat lyx. Trots kristider är lyxprodukter en tillväxtmarknad, vilket både förklaras med att vi fått en allt större bemedlad medelklass som har råd att unna sig lyxvaror, men också att vi aldrig har haft så många miljardärer som nu. När jag blev inbjuden till Malou von Sivers på TV4 tidigare i veckan för att prata om temat Glamour diskuterade vi att det finns ett behov av att bredda perspektivet på vad det betyder för människor idag att förena yttre flärd och glamour med ett inre välmående. Min poäng som jag även förmedlat i min bok ”Det Goda Livet” och som är grunden för mitt företag ABLE Lounge, är att vi lever i en tid då allt fler människor vill bejaka och njuta av materiella värden samtidigt som man bryr sig om sin hälsa och söker djupare och mer andliga värden.

Schablonbilden av människor som gillar lyx och glamour är att det är en ytlig person som saknar sunda värderingar och som bara bryr sig om sitt utseende, men idag finns en allt växande grupp människor som lägger mycket tid och pengar på sitt utseende, sitt hem och sina materiella behov – och samtidigt mediterar, engagerar sig i välgörenhet och läser böcker om andlighet. Denna uppfattning stöds av den undersökning som DN-Världen gjort där man frågat människor runt om i världen vad lyx är för dem.  Världen förändras i takt med att människors behov och önskningar tar sig nya uttryck. Lyx för oss i vår del av världen handlar mycket om att ha tid och att slippa stressa. Vem hade kunnat föreställa sig att vi skulle ta upp dessa parametrar för 20 år sedan om någon frågade vad lyx betydde för dig? De svar som kommer fram handlar om allt ifrån att få uppleva världen i form av resor till exotiska resmål, att ha mycket egen tid, att unna sig en dag på ett Spa eller att ha ett stort och bekvämt hus, en snabb och lyxig bil och råd att köpa vackra kläder. Dessa förändringar i attityder speglar den övergripande förändring i människors värderingar som den nya tidsåldern vi går in i handlar om.

I mitt arbete har jag tidigare upplevt att det som värderats har varit hur effektiva och lönsamma människor är i sina yrken i försäljning och pengar räknat. Idag handlar det mer och mer om att hitta en balans där försäljning och ekonomiskt resultat fortfarande värderas högt, men det räcker inte. Man måste också vara en social och trevlig person mot kollegor och kunder och bidra till gemenskapen och en god stämning på kontoret. Tiden för självupptagen egoism är över givet de parametrar som företagen nu styr efter. Parallellt kan vi se att den amerikanska drömmen om allt större och vräkigare hus och bilar, samt ett overksamt liv med det enda syftet av att njuta och slippa engagera sig i något, parat med ett ointresse för jordens resurser och behov är över. Idag ser vi ner på en sådan livsstil medan den fram till nyligen var en strävan för de flesta människor. För 10 år sedan var det lite ”inne” att gå in i väggen, det betydde att man var en viktig och efterfrågad person. Idag betraktas detta mer och mer som ett tecken på att man inte tar kontroll och ansvar för sitt liv.

Världen förändras i takt med att människors behov och önskningar tar sig nya uttryck. Lyx för oss i vår del av världen handlar mycket om att ha tid och att slippa stressa. Vem hade kunnat föreställa sig att vi skulle ta upp dessa parametrar för 20 år sedan om någon frågade vad lyx betydde för dig? Min egen känsla av balans kring det yttre och det inre har jag fått med mig av den franska kulturen. Jag tänker exempelvis på min handledare som psykologstuderande, den kända psykoanalytikern Maud Mannoni, som ägnat hela sitt vuxna liv åt att grunda en skola och behandlingshem för barn och ungdomar med psykosociala svårigheter utanför Paris och att kämpa för deras plats utanför institutioner. Denna verksamhet blev till och fungerade för att hon satsade sina pengar och sin tid för detta syfte och att andra människor donerade pengar och hjälpte till ideellt. Madame Mannoni själv liksom andra intellektuella och djupt visa och bildade psykoanalytiker, lärare och andra som jobbade där var samtidigt väldigt tjusiga, vackert och dyrbart klädda och ofta sedda i de chicka kvarteren i Paris. Att förena dessa båda världar var naturligt och självklart och byggde på en känsla av att njuta av livet samtidigt som man engagerar sig i att göra gott för andra och att bidra med sig själv och sin tid för ett högre syfte. Idag verkar det som att tiden har hunnit ikapp dessa franska ideal! Dags kanske att förändra bilden av lyx och att fråga dig själv vad lyx betyder för dig?

 

0

Behandlar du dig själv som en människa eller som en maskin?

Varje dag möter jag människor i mitt arbete som tampas med att längta efter att respektera sig själv och sina behov men som upplever sig styrda av krafter i arbetslivet som får dem att känna sig som maskiner. Det pågår just nu en stark maktkamp i samhället och i arbetslivet mellan äldre människors värderingar och synsätt kring vad som är effektivitet och hög prestation och de yngre generationernas syn på liv och arbete. Äldre makthavare och chefer, ofta män som är födda och uppväxta på 1940- och 50-talen är formade av industrisamhällets materialistiska värderingar och en livsstil som har väldigt lite gemensamt med yngre generationers. Deras fruar var hemma och skötte hemmet, barnen och familjens relationer. De senaste årtiondena har tusentals människor i vårt land gått in i väggen och blivit sjukskrivna på grund av denna värderingskonflikt som handlat om att antingen göra våld på sig själv och få bekräftelse på sin duglighet på jobbet, eller också hamna i kylan och bejaka de egna behoven.Att jobba många timmar och att skapa sin identitet på jobbet var inget problem för dessa män, dels för att de hade full support hemma och fick möjlighet att koppla av på fritiden, dels för att deras självbild och identitet handlade om att vara framgångsrika familjeförsörjare och de lyckades med detta livsmål.

Dagens småbarnsfäder har dels förväntningar och krav på sig att vara jämställda med sina fruar kring hemmets och familjens bestyr, dels egna ideal och värderingar som gör att de vill vara närvarande och engagerade i sina barns liv för att känna sig nöjda med sig själva. Att jämföra dessa olika generationers livssituation blir bokstavligen att jämföra äpplen med päron. Alla vill vi vara duktiga och få bekräftelse på att vi duger. Det är ett mänskligt behov som vi inte kan bortse ifrån. Verkligheten för många kompetenta, drivna och begåvade chefer och andra yngre medarbetare handlar om att brottas med sina egna behov och värderingar som ofta går stick i stäv med de strukturer som kännetecknar kulturen i många bolag och organisationer idag. I vissa fall är det antal övertidstimmar som avgör om du uppfattas som engagerad i ditt arbete och därmed anses som någon att satsa på. Att jobba kvällar, nätter och helger kan vara den enda vägen till karriärutveckling.

De senaste årtiondena har tusentals människor i vårt land gått in i väggen och blivit sjukskrivna på grund av denna värderingskonflikt som handlat om att antingen göra våld på sig själv och få bekräftelse på sin duglighet på jobbet, eller också hamna i kylan och bejaka de egna behoven. Först nu börjar vi se ett skifte som börjar ta form där yngre generationer helt enkelt vägrar att anpassa sig till strukturer som är oförenliga med vad de uppfattar som ett meningsfullt liv. Detta ger hopp om att vi kommer att få se andra lösningar på ekvationen privatliv-arbetsliv i framtiden där det handlar om en balans och inte om att offra det ena eller det andra. Beklämmande många sitter dock fast i en känsla av meningslöshet idag – trots status, karriär och en tillfredsställande livssituation gällande lön och ekonomisk trygghet. Kanske är det dags för var och en av oss att ställa oss frågan om vi behandlar oss själva som en maskin eller som en människa?

0

Mayan End Age 12-21-2012 heralds a New Age of spiritual enlightenment

Both the Hopis and Mayans recognize that we are approaching the end of a World Age… In both cases, however, the Hopi and Mayan elders do not prophesy that everything will come to an end. Rather, this is a time of transition from one World Age into another. The message they give concerns our making a choice of how we enter the future ahead. Our moving through with either resistance or acceptance will determine whether the transition will happen with cataclysmic changes or gradual peace and tranquility. The same theme can be found reflected in the prophecies of many other Native American visionaries from Black Elk to Sun Bear.” — Joseph Robert Jochmans

Fredrik-Bengtsson-Mayan-calender

Som jag skrivit om tidigare här på bloggen finns det många som ansluter sig till uppfattningen att mänskligheten befinner sig i ett omvälvande skifte och att vi står på tröskeln till en ny tidsera präglad av andlighet och medmänskliga värden. Enligt den berömda Mayakalendern ska världen gå under den 21 december 2012. De flesta människor tolkar dock inte denna profetia bokstavligt utan som ett uttryck för att det är då som skiftet mellan den gamla tidseran och den nya kommer att ske.
I olika inlägg här på bloggen har jag under året pekat på olika ”tecken” och uttryck och försökt beskriva en känsla av en rörelse i världen som ger stöd åt tolkningen om att vi är mitt uppe i en genomgripande förändring av våra värdesystem och synsätt på oss själva och livet. Det enda vi med säkerhet vet är att jorden kommer att gå under om vi inte lär oss att respektera miljön, och den livsstil som västvärldens människor ägnar sig åt idag leder också till en slags undergång och förgörelse på individnivå. För att ändra på detta krävs ett skifte som endast kan ta form om vi förankrar vår syn på livet i en mer andlig dimension som rymmer respekt för naturen, för andra människor och inte minst för oss själva och vår kropp som vårt tempel. Frågan är inte om, utan snarare hur vi kommer att öppna oss för den nya tiden. Genom att spjärna emot in i det sista eller genom att öppna upp och ödmjukt ta till oss nya perspektiv och låta oss växa och mogna som människor?

1

Familjen är död – leve familjen!

I DN (19/11) kan vi läsa en väldigt intressant kolumn av David Brooks, amerikansk författare och journalist. Temat handlar om människors frihetssträvan i relation till vårt behov av att få höra till och att ingå i ett sammanhang. Han pekar på den intressanta och tydliga trenden i världen där singlarna blir fler och fler – men också mer och mer ensamma och vilsna.
Det uttryck han använder för att beskriva denna globala utveckling är tidsåldern då människor världen runt gick in i möjligheternas tidsålder som en reaktion på att de tröttnat på allt som reducerade deras valfrihet. Sedan urminnes tider har människor i alla kulturer tvingats in i tvåföräldersfamiljer. Idag betraktas en sådan familj i allt större utsträckning som en möjlighet av många. Exempel på denna utveckling kan vi se världen över; Antalet ensamstående amerikaner har stigit från 9 procent 1950 till 28 procent idag. I Skandinavien är mellan 40-45 procent av befolkningen ensamstående och en majoritet av Taiwans kvinnor under 50 år uppgav 2011 att de inte vill ha barn. Världen rör sig åt samma håll, från samhällen som grundats på tvåföräldersfamiljen till självserverings- samhällen med många valmöjligheter. Detta globala fenomen har analyserats i en studie med titelen ”The Rise of Post-Familialsim: Humanity’s Future?” I undersökningen lyfter man fram att en anledning till denna fundamentala förändring i människors värderingar hänger ihop med att folk fäster sig allt mindre vid religionen samt att man fokuserar mer på sitt arbete som man ser som nyckeln till den personliga valfriheten.
I Singapore har denna utveckling gått särskilt långt, ett samhälle som tidigare var mycket familjecentrerat men i takt med att ekonomin tog fart rasade äktenskapsfrekvensen. Idag har Singapore ett av världens lägsta födelsetal. ”Det man inriktar sig på i Singapore är inte att njuta av livet utan att hålla sig i täten; i skolan, på arbetet, i inkomster, säger en 30-åring som var med i studien. Många uppfattar en fast relation som ett hinder mot detta.” Denna kulturella förskjutning i människors grundläggande värdesystem får onekligen enorma konsekvenser på många olika plan.
I det nyligen genomförda presidentvalet i USA kan man tydligt se denna värdeförskjutning i hur människor i det amerikanska samhället valde att rösta. Gifta personer tenderade att rösta på Romney och Republikanerna medan singlarna valde Obama och Demokraterna. Det finns en global rörelse som växer sig starkare för varje år som drivs av demokratiska frihetsvärderingar och det är denna kraft som utgör förändringen av samhället i grunden och i människors livsval.
Precis som jag har skrivit om i olika inlägg här på bloggen, lyfter Brooks fram att finns det en fara i att upphöja den personliga friheten och valmöjligheten till det enda värdet i livet eftersom baksidan av det myntet heter ensamhet och vilsenhet. Vi människor har behov av att känna oss fria och att kunna göra egna val – men att vara fri och att höra till, det är två dimensioner på samma skala som behöver vara i balans om vi vill leva lyckliga och harmoniska. David Brooks tes är att människor mår bäst när de är inhöljda i engagemang som står över det privata valet såsom engagemang i familj, Gud, arbete och fosterland och hans poäng är att problemet kanske inte handlar om förändringar i familjestrukturen som den sett ut historiskt, utan att människor idag går genom livet och ständigt försöker hålla alla valmöjligheter öppna. Den bristande förmågan till engagemang och förankring i en dimension som är större än den egna personliga vinningen, i kombination med en prestationsinriktad självkänsla där det egna värdet som människa är kopplat till prestation, är själva essensen i den våg av depressioner och psykisk ohälsa som sveper som en våg över världen just nu.

0

Julie Lindh i Stockholm

ABLE Lounge erbjuder tjänster inom hälsa och livsstil som vänder sig till människor som bryr sig om hur de ser ut, hur de mår och vilken livskvalitet de har såväl på ett yttre som på ett inre plan. Julie Lindh som är en av grundarna till ABLE Lounge bor och verkar i New York City men kommer då och då till Stockholm för att erbjuda sina tjänster till personer som vill ta hand om sitt utseende. Det unika med Julie’s arbete med Skin-fitness är att hon erbjuder metoder för att träna ansiktsmusklerna ungefär som vi lärt oss att vi bör träna kroppens muskler för att vi ska må bra och se bra ut. Hennes unika blandning av urgammal kunskap kring skönhet och livskunskap från sitt indonesiska ursprung där hon växte upp under sin morfar Shamanens (medicinmannens) inflytande och gedigna medicinska skolning och erfarenhet inom Skin Fitness från USA där hon byggt upp några av New Yorks chica Spa, gör Julie till en unik person som är svår att beskriva.

Ett besök hos Julie ger dig en upplevelse av hur du kan och bör ta hand om din hud och ditt ansikte utifrån dina egna, unika förutsättningar, men också hur du bör äta och förhålla dig till dina relationer och till dig själv och dina egna behov. Allt detta sammantaget kommer att påverka hur du mår, vilken slags energi du kommer att utstråla och hur andra kommer att uppfatta dig. Alla människor vill se vackra ut i en värld som bygger på yta och skönhet. Julie’s vägledning till sina klienter handlar om att hjälpa dem att hitta sina inre och yttre styrkor som gör dem vackra och energifyllda även på ett andligt plan.

Under september månad kommer Julie på besök till Stockholm – välkommen att kontakta henne på julie@ablelounge.com
ifall du vill öppna höstsäsongen med att satsa på dig själv!