0

Om Hållbarhet & Kvartalsekonomi.

Hållbarhetstänket tar sig alltmer in i människors medvetande och livsstil och präglar allt fler dialoger i både arbetsliv och samhälle. Vi förstår att vi måste tänka hållbarhet i vår vardag idag för att ha någon morgondag att erbjuda för våra barn och barnbarn. På senare tid har hållbarhetstemat även börjat etablera sig i hur vi ser på våra relationer (se tidigare inlägg om social hållbarhet här–>) och jag skriver ofta på bloggen och pläderar för hållbarhet gällande hälsa och livsstil. Den stora utmaningen som vi behöver fundera över är hur detta hållbarhetstänk ska kunna ta plats och utvecklas i en värld och i ett samhälle som styrs av kvartalsekonomin? Jag vet många situationer där såväl chefer som medarbetare i våra stora, börsnoterade företag inser att vissa beslut som de tvingas fatta är helt rätt för att kunna uppvisa goda siffror i nästa kvartalsrapport och samtidigt förödande för såväl bolagets utveckling och långsiktiga lönsamhet. Livet går upp och ner och så gör även ekonomin. Att leva i händerna på den nyckfullhet som marknaden erbjuder omöjliggör ett långsiktigt tänk och en fungerande och trovärdig hållbarhetsstrategi. Det saknas kunskap och perspektiv hos våra styrelser och aktieägare kring hur dessa frågor hänger ihop och kanske även en portion mod att våga stå upp och visa på en annan väg.

Det finns ett utbrett stöd och värderingar i vårt samhälle som stödjer hållbarhetstanken och man skulle kunna säga att det är helt politiskt inkorrekt att strunta i dessa värderingar och agera på ett sätt som går i motsatt riktning. Därför blir jag alltmer nyfiken på att fundera över vad som skulle hända om en bank eller något annat börsnoterat bolag gick ut med en hållbarhetsstrategi som innebar att analyser på kvartalsnivå inte längre blev utslagsgivande för bedömningen av företagets finansiella värden, utan istället en hållbar strategi som inbegrep såväl miljömässiga, som sociala, mänskliga och ekonomiska perspektiv. Jag tror att en sådan sund strategi skulle appellera till väldigt många människor och skapa friska företag med låga sjuktal som sammantaget bäddade för företagets långsiktiga lönsamhet. Framgångsrika samhällen över tid har under alla tider byggt på dessa enkla principer om hållbarhet där besluten idag måste ställas i ljuset av vad som blir bäst inte bara imorgon utan även om ett år eller ännu längre fram.

Denna typ av diskussioner och reflektioner lyser med sin frånvaro i våra styrelserum och vi hör aldrig våra stora företagsledare koppla ihop dessa dimensioner i sin kommunikation till marknaden. Samtidigt pyr det av initiativ, engagemang och beslutsvilja bland miljoner människor i vårt samhälle som inget hellre vill än att arbeta med, investera i och stötta företag som vågar ta ansvar för en sund och hållbar utveckling i vårt samhälle.

2

Nordeuropeiskt förnuft kontra Sydeuropeisk känsla

De rådande strömningarna på samhälls- och företagsnivå i världen just nu handlar obestridligen om förnuftet, där den ekonomiska krisen lett till åtstramningar och nedskärningar som bygger på en enkel logik som inte ger mycket utrymme för hjärta. Även i Sverige sker neddragningar och effektiviseringar i bolag som gör rekordvinster men där ledningen ser behov av ständiga effektiviseringar för att rusta sig för förändringar på den framtida globala marknaden. Det är naturligtvis ingen slump att denna Nordeuropeiska förmåga till analys, planering och strukturerat handlade lett till att vi i vår del av världen relativt sett är väldigt förskonade från den ekonomiska kris som lamslagit Sydeuropa som alltför länge levt på känslan av att allt går bra och att bekymmer för morgondagen är onödiga. Samtidigt är det intressant att se att vi i båda ”lägren” tampas med en obalans som handlar om att vi tenderar att gå för långt mot den ena polen eller den andra. Just nu är det åtstramning enligt Nordeuropeisk modell som gäller, vilket naturligtvis inte sker helt smärtfritt. En spansk vän till mig som jag diskuterade den spanska ekonomiska krisen med häromdagen beskrev det så här: ”Tänk på oss här i Sydeuropa som har så mycket hjärta, förstå hur det hårda, kalla åtstramningspaketet och företagsklimatet  drabbar oss här!” I Nordeuropa och i Asien har vi redan ett arbetsliv och ett samhälle som primärt bygger på rationalitet och förnuft, vilket å ena sidan ger oss bättre förutsättningar rent ekonomiskt att hantera den rådande krisen, men som samtidigt är orsaken till att så många, trots att vi har det så bra, lider av depressioner och känslor av meningslöshet. Kontrasten till Sydeuropa är slående där en orsak till den rådande krisen handlar om för mycket känsla och för lite förnuft, samtidigt som människor trots kris och oro, är glada och ser ljust på tillvaron.

Nyligen då jag besökte Spanien och gick ut en fredagskväll för att äta middag med några spanska vänner i den lilla byn, blev jag förvånad över att det var så mycket folk på alla restauranger och barer och att det till och med hunnit öppna flera nya ställen de senaste månaderna. Mina vänner skrattade och berättade att det råder undantagstillstånd på helgerna i Spanien, d.v.s. från fredag eftermiddag till söndag kväll ”råder det ingen kris i Spanien”. Då går man ut och har trevligt med familj och vänner, äter gott och försöker stimulera livsandarna för att under veckans andra dagar orka med att leva med de faktiska omständigheter som råder. I Sverige skulle det anses som oansvarigt att gå ut och spendera pengar på krogen när man blivit arbetslös utan utsikter till något nytt jobb och förnuftet skulle för de flesta få styra till att stanna hemma och snåla så mycket som möjligt. I Spanien handlar ställningstagandet istället om livskänslan, om den inte finns där, om livet urholkas på livets små glädjeämnen såsom umgänge med nära och kära över ett glas vin på krogen, då försvinner känslan av mening och det betyder att man är riktigt illa ute. Vad hjälper det att vara förnuftig om livet är utan innehåll och mening, undrar man? Tänk istället om dessa två kulturer och synsätt kunde mötas och forma en symbios? Nordeuropéer sliter och kämpar hela året och är förnuftiga, trycker undan känslor och behov av utlevelse tills de få semesterveckor då man åker till Sydeuropa och lever ut och ger utrymme för känslan. Förnuft och känsla är beroende av varandra och vi behöver alla få dessa parametrar att samspela i vårt liv. I Nordeuropa har näringslivets krassa förhållningssätt och prestationskrav smugit sig in i vårt kärleksliv och i den privata sfären vilket leder till en obalans och psykiska symptom på meningslöshet. I Sydeuropa har istället känslan och den privata sfärens sätt att förhålla sig till livet dominerat arbetslivet vilket lett till ineffektivitet och brist på lönsamhet och strategiskt tänkande. Vad kan vi lära oss av varandra för att nyttja rätt dimension av oss själva vid rätt tillfälle istället för att vara polariserade i antingen- eller tänkande?

0

Ett långsiktigt fokus skapar lönsamhet över tid – ändå låter vi oss styras av kvartalsekonomin. Varför?

PG Nilsson, en av Stockholms främsta krögare driver välkända institutioner såsom Riche, Sturehof och det nyöppnade Taverna Brillo på Östermalm. I en intervju i DN 23/3 delar han med sig av några av sina främsta tips på hur man skapar en långsiktigt framgångsrik verksamhet. Kärnan i hans budskap handlar om självklarheter såsom ett genuint intresse och engagemang för verksamheten, en närvaro och en långsiktig planering som tar avstamp i att konceptet och inredningen ska hålla i femtio år. Det som gör PG Nilsson intressant är att hans krogar lyckas överleva tidens påfrestningar i en bransch med snabba och hänsynslösa trendförskjutningar. Ett kvitto på att hans filosofi håller är att Sturehof är den krog i Sverige med höst omsättning och alla hans fyra restauranger tvingas dagligen tacka nej till matgäster på grund av att de är ständigt fullbokade.

När jag läser intervjun med PG Nilsson slås jag av tanken att hans framgångstips handlar om självklarheter – något som i vår tid har blivit väldigt sällsynt. Många människor saknar idag en inre kompass och förankring i sig själva vilket gör att de blir offer för tillfälliga trender och nycker. Att driva ett företag handlar inte längre om att följa livets rytm och att ta hänsyn till eviga mänskliga behov och sanningar – utom om att tillfredsställa aktieägarnas krav på omedelbar lönsamhet, vilket ibland övergår i ren girighet. Alla som har drivit ett bolag vet att det går upp och ner i takt med livets växlingar. Livet är inte statiskt och inte marknaden heller. Sambanden är komplexa och många gånger svåra att förutse i förväg när det gäller vad som blir lönsamt och inte. Därför behövs en budget och en uthållighet som gör att det går att genomlida svåra tider utan att det behöver leda till drastiska och kortsiktiga beslut. Idag är det kvartalsekonomin som håller ett järngrepp om företagens varande eller icke-varande och de kortsiktiga besluten har blivit regel snarare än undantag. Det tänk som PG Nilsson har när han startat och startar sina företag som bygger på långsiktig framgång finns inte på kartan och upplevs av många som förlegat och otidsenligt. Kanske kommer den nya tiden att lära oss att vissa saker aldrig blir omoderna eftersom de bygger på djupa mänskliga drivkrafter och en visdom om livets villkor som ackumulerats genom århundranden. När allt kommer omkring bygger även företag och affärer på människor och mänskligt samspel och det går inte att frikoppla dem från varandra. I alla kulturer har detta varit en oreflekterad självklarhet ända fram till modernismen och industrisamhällets utveckling, en period i människans historia då människan blev till slav under marknaden, arbetslivets strukturer och tekniken. Detta exploaterande och utarmande förhållningssätt till livet har under det senaste årtiondet övergått i tankar kring det hållbara samhället där långsiktighet och hållbarhet är förutsättningen för såväl vår hälsa som för den omgivande miljön. Ur detta perspektiv framstår PG Nilsson som en väldigt modern entreprenör och företagsledare även om hans synsätt tills alldeles nyligen skulle ha upplevts som förlegat.