0

Så länge det finns lek finns det hopp

En temperaturmätare på hur människor mår i ett samhälle är att observera barnen och deras förmåga till lek. Om barn kan låta sig uppslukas av lek och försvinna i lekens kreativa värld är det ett gott tecken som visar att det står ganska bra till med dem på ett psykiskt plan och att det finns hopp om framtiden. På Cuba blev jag glad att se att barnen verkar glada och att de hittar vad de kan på gatan för att leka. De lekar med varandra och de skrattar och verkar allmänt må ganska bra. Detta inger en känsla av framtidstro i en värld där de vuxna kämpar för att hålla näsan ovanför vattenytan och där många lider av depression och känslor av meningslöshet.
Det som oroade mig mest när jag kom till Havanna var att bilden av staden som ett musikens och Salsans mecka, inte längre existerar i verkligheten. Musiken har i princip tystnat och försvunnit från stadens gator förutom på några ställen där man organiserar musikföreställningar för turister. Den spontana glädjen i musiken, rytmen och dansen har inte längre sin plats i ett samhälle och i en stad där tillvaron upplevs som meningslös och utan perspektiv på förändring. Om leken är ett mått på barnens psykiska tillstånd så är musik och förmåga att utöva kultur ett mått på vuxnas psykiska tillstånd. Vem känner för att sjunga eller dansa när depressionen tagit över tankar och känslor?
På Cuba uppfattar jag att läget är väldigt allvarligt i psykologisk mening eftersom de vuxna, till och med ungdomarna har tappat livsglädjen. De bryr sig inte längre om hur de agerar eller vad de gör med sig själva utan lever dag för dag med syftet att få det att gå ihop till mat och det mest nödvändiga. Barnen är dock ännu relativt skyddade från de vuxnas lidande och har inte börjat agera med den apati man kan observera hos barn med depressionssymptom.
I Västvärlden kan vi se liknande symptom för människor som fastnar i kapitalismens ”ekorrhjul” där livet handlar om att prestera och på det sättet ”sälja sig själv” i en utsträckning där utrymmet för ”lek”, för musik, dans och det som skapar glädje och mening i livet inte längre får något utrymme. I vår del av världen är detta normaliserat och mycket mera dolt bakom en fasad där vi har det bra ekonomiskt och materiellt men i psykisk mening är lidandet detsamma. Här som där behöver vi bli mer medvetna om lekens betydelse i livet oavsett om vi är barn eller vuxna! Hur ser det ut i ditt eget liv? Har du tillräckligt med tid för att ”leka?”

Fredrik-bengtsson-lekens-betydelse