0

”Att lägga livet tillrätta”

I lördagens DN (9/2) kunde vi läsa en mycket intressant och tänkvärd kolumn av Lena Andersson som visade på kopplingen mellan islam och det tidiga folkhemmet. I olika artiklar och i media överhuvudtaget har vi under senare år fått lära oss mycket om islam och hur detta idésystem går ut på att i allt kartlägga människans liv och behov i syfte att tygla, ordna och vägleda bort från kaos. Det finns regler och rekommendationer om i princip alla mänskliga fenomen som visar människan en väg som hon bör hålla sig till för att vara en god människa. Det instinktiva och irrationella i människans väsen finns det ingen plats för – det måste underordnas de kriterier som koranen dikterar.

I Sverige och i andra länder revolterar vi mot den fundamentalistiska formen av islam och står upp för våra frihetsvärderingar och rätten att få leva sitt liv utifrån egna beslut och avvägningar. Vi tycker ofta synd om människor som vi upplever är förtryckta av islams stränga lagar och ser inte kopplingen mellan islam och vår egen stränga ”religion” som dikterades av framförallt makarna Myrdal och det tidiga folkhemmet. Även Folkhemmets grundare och förespråkare hade analyserat och tänkt ut ett sofistikerat och heltäckande tankesystem kring mänskligt liv och leverne som socialdemokratiska kommunalråd med emfas propagerade för under mitten av 1900-talet. Både islam och folkhemmets filosofi skulle kunna sammanfattas med att allt är ombesörjt, ingen lämnas i osäkerhet, saken är klar, formulerad och utredd, skriver Lena Andersson i sin upplysande artikel. Folkhemmet uppstod som en politisk och kollektiv rörelse för att hjälpa svenska folket att organisera sig ur fattigdom genom utbildning, uppfostran, goda seder och bruk. Ansvar och plikt blev ledord och känslolivet och de andliga dimensionerna av tillvaron försattes på undantag. På samma sätt som islam en gång resulterade i en högstående kultur där människor var innovativa, konstnärliga och förfinade, har det svenska folkhemmet format våra tankesystem och sätt att förhålla oss till oss själva och till livet på ett sätt som lett till framgång sett ur samhällssynpunkt.

Den svenska välfärden hade sannolikt inte kunnat förverkligas utan folkhemmet som bakomliggande psykologisk, praktisk och social struktur. Idag betalar såväl muslimer som svenskar ett pris för att ha formats av dogmatiska strukturer som reglerat tillvaron under flera generationer. I Sverige är de flesta helt omedvetna av denna påverkan eftersom Folkhemmet uteslutande nämns som en positiv kraft och faktor i vår kultur, något att vara verkligt stolt över! Jag håller med om det positiva som Folkhemmet fört med sig men jag ser också dagligen dess baksida. Människan är och har alltid varit irrationell och inte enbart rationell, hon har alltid haft känslor och upplevelser som är unika och som inte låter sig inordnas i fack och system. Hon har alltid sökt efter mål och mening i tillvaron och behövt förhålla sig till de stora existentiella frågorna kring liv, död och mening. Folkhemmet utrotade religionen och fattigdomen i ett svep och förkunnade att meningen med livet var att hålla det snyggt och rent omkring sig och att följa sin plikt att arbeta och betala skatt. Idag räcker inte dessa livsmål till för att skapa mål och mening för människor men Folkhemmet kastade ut barnet med badvattnet och i den storstädningen försvann den naturliga och folkliga kompetensen att förhålla sig till livet som en hel människa.

Idag kan svenskar mer om islam än om Folkhemmet och jag tror att vi behöver öka medvetenheten om hur vi har påverkats av denna genomgripande livsfilosofi i vårt samhälle för att ha en chans att frigöra oss och hitta fram till en ny övergripande filosofi kring vad livet går ut på för att kunna förankra vår identitet och våra livsval i något som är större än det egna livet. Folkhemmet fostrade oss till att bli det mest kollektiva landet i världen med en generell samsyn på vad livet gick ut på. Kraften i detta skapade det samhälle som vi lever i idag. Nu har pendeln svängt åt andra hållet och vi har gjort oss mer fria och strävar efter att vara mer individuella i våra livsval än någonsin tidigare, utan att ha gjort upp med Folkhemmets ideal som handlade om att jämföra sig med alla andra, att lyssna utåt och inte på sig själv och att lägga upp sitt liv enligt en förutbestämd mall kring rätt och fel. I detta gränsland hittar vi kärnpunkten som leder till psykisk ohälsa i vårt land och i vårt tid; vi drivs av behov och värderingar som handlar om frihet att bejaka oss själva och vårt liv, samtidigt som vi håller oss tillbaka och omedvetet styrs av kollektiva normer och ideal som grundlagts av Folkhemmet. Har du någonsin frågat dig själv hur Folkhemmets idal påverkar dig i ditt sätt att se på dig själv och hur du väljer att leva ditt liv?