0

Många mitt i karriären vill byta jobb.

På DN Jobb (1/9) kunde vi läsa om att många mitt i karriären vill byta jobb, men få tar steget. Enligt en studie som Folkuniversitetet har gjort vill varannan yrkesarbetande mellan 40-55 år byta arbete. Trygghetsvärderingar gör dock att många inte tar steget, utan istället satsar på att vidareutveckla sig i privatlivet genom att gå kurser i allt från keramik, språk, eller coaching. Vi lever längre och vi kommer att arbeta längre, dessutom lever vi i ett samhälle präglat av influenser från hela världen och i ett land med ekonomisk och social trygghet. Dessa omständigheter gör att vi glider upp på det översta trappsteget i ”Maslows” behosvtrappa som handlar om självförverkligande. Att inte bejaka sina utvecklingsbehov samtidigt som de yttre omständigheterna ger förutsättningar till det, leder till frustration, nedstämdhet och i vissa fall till depression. Förändring är livgivande och leder till att vi får ny inspiration och får pröva oss själva och våra förmågor i nya sammanhang. Alltför mycket rutin och förutsägbarhet leder till stagnation och att vi tröttnar trots att det vi gör eller har är bra.

Att byta jobb kan för en del vara ett sätt att hålla sig levande och motiverad, för andra kan fritidsintressen vara en väg att bjuda in något nytt i sitt liv. En del människor tar större grepp och byter till en helt annan bransch. Från ett yrkesliv som revisor till att bli psykolog, eller från ett liv i storstaden till en tillvaro på landet bland djur och natur. Vad och hur man behöver göra för att skapa förändring i sitt liv som leder till en känsla av motivation och meningsfullhet är naturligtvis individuellt och det finns inget facit eller svar på vad eller hur man ska göra. De egenskaper som blir viktiga för att våga ta klivet handlar om självkänsla, att man litar till sig själv och sin förmåga, samt att man har modet att släppa taget om det välkända för att öppna sig för något nytt. Om du befinner dig i en situation där du upplever att du skulle vilja och behöva göra förändringar i ditt liv men inte förmår komma fram till ett beslut och verkställa det, behöver du sannolikt arbeta med dig själv och få stöd att utveckla en trygghet i och med dig själv istället för att söka den utanför dig själv i det välbekanta som kan bestå av ditt hem, din arbetsplats eller din yrkesroll. Det enda vi vet är att livet är ändligt och det gäller att ta vara på det.

Fråga dig själv om du känner dig livfull och inspirerad – gör du inte det behöver du ringa in vad det beror på och börja fundera över vad du kan och vill göra åt det. Att våga bryta upp och söka dig till ett nytt jobb eller t.o.m. till en helt ny bransch kan vara ett sätt.

Läs artikeln på DN här–>

0

Byt arbete – det kan ge dig längre liv!

Byt yrke i medelåldern, det kan ge dig ökad livskvalitet och ett längre liv – det visar en undersökning gjord av tidningen Du&Jobbet. Förändringarnas vindar blåser starkare än någonsin över vårt arbetsliv och i den globala världen finns det inte längre några säkra jobb. Förändringar och omorganisationer är inte tillfälliga och kommer inte att utmynna i perioder av lugn och stabilitet. Vi behöver vänja oss vid att leva i ett större flöde av osäkerhet utan att bli alltför oroliga och stressade. Detta kräver dock en större omställning av vår syn och våra förväntningar på såväl arbete som privatliv och påverkar hur vi bör förhålla oss till livet i stort. Ett framgångsrikt och uppslukande yrke och karriär kanske ger mycket pengar och status i vissa perioder i livet för att i ett annat skede kanske växlas över till mer tid, mindre stress och mindre pengar. Det behöver inte vara svart eller vitt utan handlar mer om en syn på arbetslivet som ett flöde där vi kanske kan få ökade möjligheter att utveckla olika sidor av oss själva om vi lär oss att följa med och att själva initiera förändring snarare än att vänta in och ställas inför faktum som avgörs av andra.

Länge har vi haft ett problem i att kompetenta 50 och 60-åringar inte ansetts attraktiva på arbetsmarknaden på grund av ålder samtidigt som 30-40 åringar gått under av stress eftersom de i denna period i livet egentligen har mindre tid att satsa på jobbet givet att de också har småbarn att ta hand om då. De allra yngsta och nyutexaminerade kommer i sin tur inte ens in på Ha roligt på jobbet och se det inte bara som en transportsträcka fram till pensionen.arbetsmarknaden. Allt detta samtidigt som vi lever allt längre och av ekonomiska skäl behöver arbeta fram till 70-års åldern om samhällsekonomin ska kunna bära välfärden. En ny syn på ett arbetsliv i förändring och att inte se det som en prestigeförlust att växla ner eller över till ett helt annat yrke i medelåldern som kanske mer överensstämmer med personlighet och intressen snarare än ett nytt karriärsteg och högre lön, kan vara en väg framåt. Idag är dock våra förväntningar att vi ska jobba i det yrke vi har utbildat oss till en gång hela livet och att vi successivt ska få mer ansvar och mer betalt för att i 60-års åldern kunna dra oss tillbaka och lämna arbetslivet bakom oss. Det finns många yrken, inte minst inom vård, skola och omsorg där livserfarenhet och mognad behövs mer än någonsin och där erfarenheter från andra yrken skulle kunna tas tillvara. I Sverige där vi har så mycket förspänt tycker jag framförallt att vi ska unna oss att ha roligt på jobbet och inte bara se det som en transportsträcka fram till pensionen. Att pröva nytt är nyttigt och får oss att hålla oss nyfikna och livfulla längre upp i livet. Sannolikt är det dessa följder som påverkar hälsan i positiv riktning och som framkommit i den aktuella studien. Att lära sig leva i och uppmuntra förändring verkar alltså vara en väg till ett längre och friskare liv såväl fysiskt som mentalt!

0

Ge psykologer sjukskrivningsrätt!

Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivningar, ändå saknas många vårdcentraler psykologer. Genom att anställa fler psykologer i primärvården och ge dessa sjukskrivningsrätt skulle man kunna avhjälpa problemet med läkarbrist. Det skriver styrelsen för Sveriges kliniska psykologers förening i Svenska Dagbladet den 3/3 2013.

Det har gått 20 år sedan den psykiska ohälsan började slå igenom i vårt samhälle och det är förvånansvärt lite som har hänt gällande människors möjligheter att få rätt professionell hjälp för att komma tillrätta med sina besvär. I ett demokratiskt samhälle med ett skattefinansierat välfärdssystem är detta naturligtvis att betrakta som en stor skandal! En psykolog har 5 års universitetsstudier i psykologi och ytterligare 1 års praktik i sitt yrke för att få sin legitimation. En allmänläkare har ett halvår längre studietid men i många fall inte ens en termins studier i psykisk hälsa.Trots att psykisk ohälsa dominerar ohälsobilden får den lidande inte tillnärmelsevis samma vård och behandling som de som lider av fysisk ohälsa får. Den främsta anledningen till detta problem ligger inte i att det saknas forskning och kunskap, utan om att vi inte ännu har uppmärksammat att det handlar om en maktfråga. Det ligger i människans natur att hon inte frivilligt släpper ifrån sig makten som hon har i sina händer, vilket förklarar att läkarna fortsätter ansvara för diagnostisering, behandling och sjukskrivning av psykisk ohälsa trots att merparten saknar erforderlig kunskap om detta område. Artikeln i Svenska Dagbladet sätter fingret på detta dilemma och belyser det irrationella i att psykologer som har kunskapen och erfarenheten saknar mandat att hjälpa de lidande. En psykolog har 5 års universitetsstudier i psykologi och ytterligare 1 års praktik i sitt yrke för att få sin legitimation. En allmänläkare har ett halvår längre studietid men i många fall inte ens en termins studier i psykisk hälsa. Trots detta anses allmänläkarna bättre lämpade att bedöma människors psykiska lidande och behov av vård och behandling. Irrationellt, eller hur? Vägen framåt tror jag handlar om att man ser till patientens bästa där samarbetet mellan läkare och psykolog ofta blir den bästa kombinationen. I mitt eget yrkesliv har jag många erfarenheter av att möta företagsläkare som inledningsvis uppfattat mig som psykolog som ett hot, men som efter en tids samarbete som påtvingats dem, fått erfara att mina och mina kollegors ”inblandning” resulterat i en bättre och mer framgångsrik behandling för patienten. Efter ett tag har antagonismen avtagit och utvecklats till väldigt välfungerande samarbete som kommit till gagn för många. Jag är säker på att många delar mina egna erfarenheter och jag hoppas att den pågående debatten kan resultera i en systemförändring som ser till vad som blir bäst för patienten!

0

Vad är lyx för dig?

I DN Världen kan vi i februarinumret läsa om temat lyx. Trots kristider är lyxprodukter en tillväxtmarknad, vilket både förklaras med att vi fått en allt större bemedlad medelklass som har råd att unna sig lyxvaror, men också att vi aldrig har haft så många miljardärer som nu. När jag blev inbjuden till Malou von Sivers på TV4 tidigare i veckan för att prata om temat Glamour diskuterade vi att det finns ett behov av att bredda perspektivet på vad det betyder för människor idag att förena yttre flärd och glamour med ett inre välmående. Min poäng som jag även förmedlat i min bok ”Det Goda Livet” och som är grunden för mitt företag ABLE Lounge, är att vi lever i en tid då allt fler människor vill bejaka och njuta av materiella värden samtidigt som man bryr sig om sin hälsa och söker djupare och mer andliga värden.

Schablonbilden av människor som gillar lyx och glamour är att det är en ytlig person som saknar sunda värderingar och som bara bryr sig om sitt utseende, men idag finns en allt växande grupp människor som lägger mycket tid och pengar på sitt utseende, sitt hem och sina materiella behov – och samtidigt mediterar, engagerar sig i välgörenhet och läser böcker om andlighet. Denna uppfattning stöds av den undersökning som DN-Världen gjort där man frågat människor runt om i världen vad lyx är för dem.  Världen förändras i takt med att människors behov och önskningar tar sig nya uttryck. Lyx för oss i vår del av världen handlar mycket om att ha tid och att slippa stressa. Vem hade kunnat föreställa sig att vi skulle ta upp dessa parametrar för 20 år sedan om någon frågade vad lyx betydde för dig? De svar som kommer fram handlar om allt ifrån att få uppleva världen i form av resor till exotiska resmål, att ha mycket egen tid, att unna sig en dag på ett Spa eller att ha ett stort och bekvämt hus, en snabb och lyxig bil och råd att köpa vackra kläder. Dessa förändringar i attityder speglar den övergripande förändring i människors värderingar som den nya tidsåldern vi går in i handlar om.

I mitt arbete har jag tidigare upplevt att det som värderats har varit hur effektiva och lönsamma människor är i sina yrken i försäljning och pengar räknat. Idag handlar det mer och mer om att hitta en balans där försäljning och ekonomiskt resultat fortfarande värderas högt, men det räcker inte. Man måste också vara en social och trevlig person mot kollegor och kunder och bidra till gemenskapen och en god stämning på kontoret. Tiden för självupptagen egoism är över givet de parametrar som företagen nu styr efter. Parallellt kan vi se att den amerikanska drömmen om allt större och vräkigare hus och bilar, samt ett overksamt liv med det enda syftet av att njuta och slippa engagera sig i något, parat med ett ointresse för jordens resurser och behov är över. Idag ser vi ner på en sådan livsstil medan den fram till nyligen var en strävan för de flesta människor. För 10 år sedan var det lite ”inne” att gå in i väggen, det betydde att man var en viktig och efterfrågad person. Idag betraktas detta mer och mer som ett tecken på att man inte tar kontroll och ansvar för sitt liv.

Världen förändras i takt med att människors behov och önskningar tar sig nya uttryck. Lyx för oss i vår del av världen handlar mycket om att ha tid och att slippa stressa. Vem hade kunnat föreställa sig att vi skulle ta upp dessa parametrar för 20 år sedan om någon frågade vad lyx betydde för dig? Min egen känsla av balans kring det yttre och det inre har jag fått med mig av den franska kulturen. Jag tänker exempelvis på min handledare som psykologstuderande, den kända psykoanalytikern Maud Mannoni, som ägnat hela sitt vuxna liv åt att grunda en skola och behandlingshem för barn och ungdomar med psykosociala svårigheter utanför Paris och att kämpa för deras plats utanför institutioner. Denna verksamhet blev till och fungerade för att hon satsade sina pengar och sin tid för detta syfte och att andra människor donerade pengar och hjälpte till ideellt. Madame Mannoni själv liksom andra intellektuella och djupt visa och bildade psykoanalytiker, lärare och andra som jobbade där var samtidigt väldigt tjusiga, vackert och dyrbart klädda och ofta sedda i de chicka kvarteren i Paris. Att förena dessa båda världar var naturligt och självklart och byggde på en känsla av att njuta av livet samtidigt som man engagerar sig i att göra gott för andra och att bidra med sig själv och sin tid för ett högre syfte. Idag verkar det som att tiden har hunnit ikapp dessa franska ideal! Dags kanske att förändra bilden av lyx och att fråga dig själv vad lyx betyder för dig?