Så är då äntligen 2020 till ända, ett år som de flesta har upplevt som det värsta i modern tid. Givet att vi vid övergången från detta år till det nya fortfarande befinner oss mitt i en rasande pandemi med överfulla sjukhus och tusentals döda varje dag i hela västvärlden såväl som i andra delar av världen, vilket medför stränga restriktioner och karantänregler som begränsar såväl rörlighet som umgänge med nära och kära, kan vi inte riktigt känna någon feststämning denna nyårsafton.

Många känner ett begynnande hopp och ljus i tunneln i och med att massvaccineringen kommit igång i många länder samtidigt som prognoserna för samhällsekonomin ser ljusa ut på lite sikt. För de flesta finns det dock en “smolk i bägaren” som grumlar glädjen som har sin grund i att 2020 inneburit för mycket sorg och smärta för att det ska gå att gå vidare som om ingenting hänt. Dessutom råder det osäkerhet om vaccinets effekter på sikt och allt färre kan blunda för den akuta miljökris som vi lever med och som utgör ett hot för hela planeten.

Sammantaget innebär detta att vi står med ena foten i ett allvar och den andra i ett hopp om en ljusare framtid. Kanske är det just denna förflyttning från en tillvaro präglad av förnekelse, frosseri och konsumtionshets utan gräns som präglade tillvaron före pandemin – till ett kollektivt uppvaknande kring det djupa allvaret i situationen som gör 2020 till ett viktigt år som historien kan blicka tillbaka på som en vändpunkt.

Därmed har vi förflyttat oss framåt i processen mot ett paradigmskifte där vi på ett kollektivt plan har ryckts ur Censurrummet där vi levt med skygglapparna på och vägrat ge upp vår livsstil ända till pandemin tvingade oss ut därifrån och fick oss att landa i Förvirring och kaos. Sedan mars har vi kämpat på i Förvirring och det utdragna i pandemin har medfört att vi sakta men säkert har rört oss framåt till en acceptans och nu närmar oss det sista steget som handlar om att släppa taget om både det vi förlorat och det som hindrar oss från att öppna oss från en nyorientering i livet.

Jag tänker att 2021 kommer bli ett mellanår i historien då vissa kommer kliva upp i Inspiration och leda vägen mot ett nytt paradigm, ett nytt förhållningssätt till tillvaron som bygger på hållbar utveckling och hälsa – medan många kommer kämpa med att hantera förluster och att sörja. Det är hög tid och nödvändigt med en omställning i grundläggande förhållningssätt till tillvaron och enda vägen för att återigen för uppleva genuin glädje, inre harmoni och meningsfullhet är att ägna en tid åt att släppa taget om det som vi bör lämna bakom oss för att kunna ge plats för något nytt.

Det är de unga som haft svårast att acceptera och hantera restriktionerna som pandemin medfört och det är de unga som kommer uppleva ljuset och glädjen mer än andra en tid framöver. Detta eftersom de har framtiden framför sig och som följd av sin ålder inte har något stort omställningsarbete att göra där de behöver släppa gamla beteendemönster, attityder och perspektiv på tillvaron. Låt oss därför låta barnen, ungdomarna och de unga vuxna få större utrymme i omställningen av samhället såväl som i familjelivet och låta deras inspiration och livsglädje ingjuta hopp i oss alla.

2021 kommer bli ett år präglat av djupare begrundan och eftertanke, en mer introvert tid då vi börjar orientera oss mot en tid efter pandemin då vi behöver kraft och mod att ta tag i alla andra akuta samhällsproblem tillsammans. Vägen dit går via en påminnelse om att det stora finns i nuet och att inte glömma bort att fira och känna tacksamhet över de små sakerna i livet. Låt därför detta speciella nyårsfirande gå i stillsamhetens tecken där tacksamhet och perspektiv på det som är viktigt i livet får stå i centrum.

Gott Nytt År!

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.