Är arbetet meningsfullt – eller?

Ett tydligt tecken på att vi befinner oss mitt i ett omvälvande paradigmskifte är att allt fler upplever en brist på meningsfullhet i sitt arbete. I den stora nationella studien Jobbindex som publicerat resultatet för 2018 (www.jobbhalsoindex.se) framgår att 10% av den arbetsföra befolkningen upplever brist på mening i sitt arbete.

Det är en betydande skillnad mellan äldre och yngres uppfattning i frågan, vilket i sig själv är ett tecken på paradigmskiftet där attityder till liv och arbete förändrats över generationerna. Äldre generationer formades av ett annat samhällssystem där högre utbildning, trygghet, ekonomisk utveckling o.s.v. gav livet innehåll och mening utan att man reflekterade över frågan om innehållet i jobbet kändes meningsfullt. Arbetet var en källa till identitet och tillgodosedde behovet av sammanhang, status och trygghet som primära psykologiska grundbehov. För yngre generationer som är medvetna om den globala klimatkrisen, om den epidemiska psykiska ohälsan där stress och utmattning lagt sig som en våt filt över tillvaron och där ansvaret för planetens överlevnad vilar på deras axlar, har frågan om mening seglat upp och blivit helt central.

Alla som varit sjuka inser att hälsa är det viktigaste i livet och ett liv präglat av depression och utmattningstillstånd innebär att livskvaliteten kraftigt försämras och att hela livet får stå tillbaka för att man saknar ork, vilja och lust att göra något. De flesta unga har upplevt stress och oro för egen del och/eller på nära håll sett föräldrar, familjemedlemmar eller vänner bli drabbade. Parallellt har medvetenheten om det yttre hotet för mänsklighetens existens blivit påtagligt – vilket sammantaget gör att yngre generationer naturligt funderar på hur de bäst kan bidra till en hållbar utveckling för sig själva, sina närmaste och för världen.

Att årets jobbhälsoindex tydligt visar på kopplingen mellan bristande mening på jobbet och sjukfrånvaro är ett incitament för att lyfta dessa frågor till en annan nivå där stressen på jobbet fått ett nytt ansikte. Sedan Arbetsmiljöföreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö och hälsa kom 2015 har människor fått mycket bättre hjälp att hantera orimlig arbetsbörda och att hantera arbetsmängd med stöd av sina chefer. Det som skapar stress och ohälsa idag och som kommer öka alltmer under kommande år är situationer där människor upplever att det de sysslar med på dagarna inte ger dem innehåll och mening utifrån deras inre drivkrafter och att deras bidrag till en hållbar utveckling är för lågt. I princip kan man säga att allt arbete som inte på något sätt bidrar till den kollektiva anslutningen till en hållbar utveckling blir meningslöst i framtiden. Logiken i detta är att om miljökatastrofen blir ett faktum och irreversibel och/eller om vi blir sjuka i depression och/eller utmattning – spelar inga andra frågor någon roll. All tillverkning och all service blir då helt meningslös.

Dessa frågor är inte politiska och har ingenting med kön eller etnicitet att göra. De handlar om överlevnad och utveckling och speglar själva essensen av det rådande paradigmskiftet där människor i vår priviliegerade del av världen upplever att ett meningsfullt liv bygger på att göra gott för andra och att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Just därför kan vi i jobbhälsoindex exempelvis se att människor som jobbar med människor inom skola, vård och omsorg upplever en klart högre grad av mening i sitt arbete än vad människor som arbetar inom tillverkning och serviceyrken gör.

Det är spännande tider och om vi ökar medvetenheten om hur dessa frågor skapar en meningsbärande berättelse om framtiden kan AI och de omställningar som tekniken kommer skapa inom arbetslivet under kommande år, att kunna bidra till att allt fler får möjlighet att ägna sig åt meningsfull sysselsättning utifrån de utmaningar och möjligheter som det nya paradigmet innebär.

2 Kommentarer
  1. Erik says:

    Så mitt i prick! Tänker att fler av oss behöver arbeta med stöd till andra. Du mår gott av det samtidigt som du hjälper ngn annan. Kliv dit och bli lite kompis med en nyanländ tex.

    Svara
    • Fredrik Bengtsson says:

      Hej Erik, tack för din feedback och fint att höra att inlägget inspirerat till medmänskliga tankar! Vänligen, Fredrik

      Svara

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.