Är det friskt eller sjukt att känna oro och ångest?

Vi lever i en pandemi som i ett slag raderat en betydande del av den äldre befolkningen i Europa och i världen och som påverkat alla delar av livet. Många har lidit förluster av betydelsefulla andra, av meningsfulla sammanhang och inte minst den egna hälsan och livskvalitén.

Utöver detta har vi en alarmerande klimatkris som blir allt mer framträdande och som hotar mänsklighetens existens på jorden och våra barns framtid på ett sätt som blir alltmer synligt. Om vi tar avstamp i hur människan fungerar och inte minst hjärnan som är formad för att skydda oss från upplevt hot och fara och våra sinnen och känslor som reagerar på omvärlden och skapar vår inre upplevelsevärld, kan man fundera på om det är naturligt eller sjukt att känna oro, ångest, sorg, nedstämdhet och liknande känslor i den tid vi lever i?

Efter 20 års arbete som psykolog då jag mött människor med olika former av psykiskt lidande och kriser har jag hittills aldrig blivit förvånad över deras symptom då jag tagit del av vad som hänt i deras liv. Deras tankar, känslor och beteenden är adekvata reaktioner på omständigheter som uttrycks i såväl kroppsliga som själsliga symptom. Att betrakta dem som sjuka och att döva symptomen istället för att hjälpa dem att bemöta dem och försöka hitta konstruktiva vägar att hantera krisen/lidandet är helt motsatta förhållningssätt till psykisk hälsa och inre hållbarhet.

Depressioner, stress, oro, ångest, utmattning och livskriser är hjärnans, kroppens och själens sätt att reagera på omständigheter som stör vår inre balans och som hotar känslan av mening i livet. I det läget behöver vi hjälp och stöd av närstående och ibland av professionella hjälpare för att få perspektiv, vägledning och verktyg att hantera det som pågår på ett sätt som vänder symptomen till en konstruktiv utveckling och att man växer och mognar som människa. Det är ett sådant förhållningssätt som leder till att vi genom att leva med och genom våra erfarenheter blir starkare, utvecklar en högre grad av resiliens och utvecklar en högre grad av livsvisdom ju äldre vi blir.

Samhället vi lever i har sedan länge intagit en helt annan position där adekvata mänskliga reaktioner på yttre händelser ses som sjukdom som bör medicineras bort. Jag hör många berättelser om hur man tvingas äta tunga mediciner och psykofarmaka för att få hjälp av vården att till varje pris lägga locket på och invaggas i ett tillstånd där inte bara lidandet bleknar bort utan så även livslusten, energin och förmågan att leva och uppleva sitt liv fullt ut. Det många beskriver är ett psykiskt övergrepp av en vårdapparat som man sökt sig till för att få hjälp med sitt lidande men där ingen har tid att lyssna eller ta den personliga berättelsen på allvar. Det är fokus på symptomlindring med hjälp av psykofarmaka som är standardreceptet för alla, även för dem som inte skulle behöva eller vilja ha mediciner överhuvudtaget.

Givet att vi lever i en tid med enorma utmaningar i ett pågående paradigmskifte som kommer kräva ett stort personligt ansvar för att orka/förmå ställa om livet och där tydliga svar på hur framtiden kommer te sig saknas, är oro för det okända och sorg över det vi förlorar på vägen naturliga och oundvikliga känslor. Med dagens syn på psykisk hälsa bör då hela befolkningen medicineras, ungefär som med Covid-19 är vi alla i riskzon för att drabbas. Den styrka och kraft som uppstår i krisens och orons kölvatten som vi skulle behöva för att kämpa och pusha utvecklingen i världen i rätt riktning kommer därmed att ersättas av ett avtrubbat invaggade av att inte orka bry sig och att distrahera sig medan världen går under på samma sätt som orkestern på Titanic fortsatte spela för att distrahera passagerarna medan båten förliste som en medveten strategi då allt hopp om räddning var ute.

Är det verkligen den vägen vi vill välja?

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.