Därför har vi sex.

[dropcap]I[/dropcap] SvD (23/10) kan vi läsa om en ny intressant studie från University of Toronto som lyfter fram konsekvenserna av sex för vår hälsa.

[dropcap]F[/dropcap]orskarna delade upp de vanligaste anledningarna till att man har sex – och de som är mest relevanta i långa förhållanden – i två motivationskategorier: närmande och undvikande. Närmande motiv söker ett positivt utfall (”jag vill öka intimiteten med min partner”), medan undvikande motiv grundar sig i att man vill komma runt ett negativt dito (”jag vill undvika en konflikt”). Det visade sig att deltagarna kände sig mer tillfreds, både sexuellt och i relationen, när de hade sex av närmande, positiva skäl. De upplevde också större lust vid dessa tillfällen. När de hade sex av undvikande, negativa skäl, var resultatet det motsatta. Forskningen visade dessutom att motiven bakom sexualakten påverkade partnerns tillfredsställelsegrad. När någon hade sex av närmande skäl kände partnern större lust och mer tillfredsställelse i relationen. Det motsatta gällde även här. Den intressanta frågan blir följaktligen: är det bättre för förhållandet att inte ha sex överhuvudtaget än att ha det av undvikande skäl?

[dropcap]S[/dropcap]tudien är relevant utifrån att vi lever i en tid där vi har den äkta kärleken och passionen som ideal, vilket i hög grad påverkar hur vi relaterar till förhållanden och långa relationer. Äkta kärlek och passion följer inga regler och uppstår som en följd av ett djupt möte mellan två personer där kön, ålder, socialgruppstillhörighet, status och andra yttre faktorer inte spelar någon roll. Att våga öppna sig för denna ofta mer okonventionella form av kärlek kräver mod och krockar ofta med vårt mer rationella jag där de yttre formera av vad som är lämpligt och önskvärt säger något helt annat. Det är därför väldigt vanligt att vi följer impulsen och passionen när vi är yngre och känner oss fria att leva ut och söka oss fram till en vuxenidentitet, eller också som äldre då vi har familjeliv och karriär bakom oss och på nytt kan våga ta ut svängarna och ta våra djupare behov på större allvar.

[dropcap]D[/dropcap]e som mest kommer i kläm är människor mellan 25-45 som behöver få ihop det rationella livet med det känslomässiga. Man kan fundera på om det inte finns något samband mellan att denna grupp i samhället är den som påvisar störst insjuknande i psykisk ohälsa och den krock mellan det yttre och inre livet som studien om sex sätter fingret på?  ”There is no such thing as a free lunch” heter det, och hur vi än väljer får vi ibland betala ett pris som vi helst skulle vilja slippa. När vi väljer den rationella vägen vinner vi ofta omgivningens bekräftelse på att vi duger och är bra och alla är tillfreds. Ibland tar dock hjärtat stryk och själen mår dåligt när vi går och lägger oss med någon som vi egentligen saknar lust att vara nära. Det omvända gäller då vi följer våra inre behov, då är hjärtat och själen tillfredsställda medan vi ofta får utstå omgivningens negativa blick och synpunkter på de val vi gör. Den nya tidsålder vi lever i handlar om att vi får ihop det yttre och det inre livet och eftersom vi länge levt med en överbetoning på det yttre, rationella livet på bekostnad av vårt känslomässiga och själsliga liv, innebär vägen framåt att vi lyfter fram vårt inre i allt högre utsträckning. Att utveckla modet att vara sig själv blir därför det allmängiltiga receptet för att komma framåt.

Läs artikeln på SVD här–>

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.