Ett samhälle i förändring – morgondagens arbetsliv ser annorlunda ut än dagens.

Många människor känner sig oroliga för att finanskrisen närmar sig även Sverige, för att stora, tunga industriföretag måste dra ner på personalen och för att den egna livssituationen ska förändras till det sämre. Det är självklart att osäkerhet och förändring är både smärtsamt och jobbigt och det är lätt att fastna i nedstämdhet och en känsla av mörker som är i takt med årstidens.

När Ericsson måste dra ner 1000 anställda drabbar det många som fram tills nyligen uppfattat att det haft ett tryggt och säkert framtidsyrke. Sverige är ett världens rikaste länder med den högsta välfärden och tryggheten relativt sätt, samtidigt, eller kanske just på grund av det, är vi också mycket ängsliga och har svårt att hantera osäkerhet och otrygghet. Ett särskilt uttryck har myntats för detta där vi svenskar benämns som trygghetsnarkomaner. 
Min bedömning är att vi behöver lyfta oss till en annan nivå än just själva nuets mörka siffror där vi tar hjälp av historien för att förstå vad det är för process vi befinner oss mitt uppe i och höjer blicken för att få perspektiv på framtiden och allt det positiva och lockande som vi kan skönja där. Media hjälper oss ännu inte med detta utan dundrar ut sin domedagsstämning. När ska någon börja ifrågasätta detta obalanserade förhållningssätt till tillvaron där media har en stor makt och ett så stort inflytande över vårt medvetande, vår kunskap och för vår förståelse för vad som pågår!? Nu mer än någonsin borde vi ur psykologiskt perspektiv få hjälp att se ljust och positivt på tillvaron för att få kraft att hantera det jobbiga som situationen just nu kräver av oss.

Ett viktigt led i detta är att blicka tillbaka på historien för att se vad som hänt då vårt samhälle tidigare har genomgått stora, omvälvande förändringsprocesser. Då det gamla bondesamhället inte längre förmådde försörja alla startade en utvandringsvåg som fick 1.3 miljoner människor att under åren 1821-1930  lämna Sverige för att börja ett nytt liv i framförallt Amerika, men även i Canada, Australien och Nya Zeeland. Idag säger man att det finns fler ättlingar med svenskt påbrå i USA än vad det finns svenskar i Sverige. De som blev kvar byggde upp det nya samhälle som följde med den nya tidsåldern; Industrialiseringen och så småningom det svenska Folkhemmet och välfärdssamhället som i sin tur krävde en stor immigration av sydeuropéer för att bli till. Poängen är att människor i alla tider och i alla delar av världen har tvingats anpassa sig till förändringar i omvärlden som haft att göra med klimat, demografi, politik, ekonomi och annat. Ibland kan man inte ändra på världen och då måste man istället hitta nya förhållningssätt för att anpassa sig själv och sitt liv till rådande villkor.

Dagens samhälle håller på att försvinna och en ny tid växer fram. Att industrin går sämre är en naturlig följd av att målsättningen med industrialiseringen börjar bli uppnått, nu behöver vi fokusera på nya mål och även om industrin fortsätter vara en viktig bas för ekonomin så finns det en mättnad som gör att det inte kommer att gå att sälja lika många mobiltelefoner imorgon som för 10 år sedan då stora delar av världen ännu inte hade någon mobiltelefon och marknaden var omättbar. Nu behöver vi nya modeller och bättre teknik men kanske är vi inte lika benägna att byta ut våra mobiler varje år eftersom de fungerar och fyller våra behov parallellt med att vi blir mer och mer medvetna om behovet av att inte överkonsumera för att rädda planeten. Vad ska vi göra med prylar och ägodelar om vi inte har någon jord att leva på?

Hur skulle det bli om politiker, makthavare och media gav ett perspektiv på livet och på framtidens arbetsliv och samhälle som ingav hopp, där man kunde se sin del och sitt eget liv i ett större sammanhang?
Uppenbarligen är vi inte där ännu, fortfarande är fokus på aktieägarnas missnöje med att konsumtionen inte rullar på mot nya rekord varje år och just nu uppfattas det som katastrofalt att årets julhandel spås minska för första gången på många år när vi vant oss vid att presentera nya miljardbelopp varje år som överträffat de föregående. Alla som driver en verksamhet vill så klart öka sina vinster och tjäna mer pengar. Men alla människor behöver också lära sig att se sig själva och sina behov i en större kontext där minskad julhandel t.e.x skulle kunna ses som något positivt och som ett uttryck för att vi har tagit till oss medias rapportering om att jorden håller på att gå under på grund av vår överkonsumtion och att vi måste göra allt i vår makt för att minska på våra behov och att spara och återanvända så mycket som möjligt…

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.