Familjen är död – leve familjen!

I DN (19/11) kan vi läsa en väldigt intressant kolumn av David Brooks, amerikansk författare och journalist. Temat handlar om människors frihetssträvan i relation till vårt behov av att få höra till och att ingå i ett sammanhang. Han pekar på den intressanta och tydliga trenden i världen där singlarna blir fler och fler – men också mer och mer ensamma och vilsna.
Det uttryck han använder för att beskriva denna globala utveckling är tidsåldern då människor världen runt gick in i möjligheternas tidsålder som en reaktion på att de tröttnat på allt som reducerade deras valfrihet. Sedan urminnes tider har människor i alla kulturer tvingats in i tvåföräldersfamiljer. Idag betraktas en sådan familj i allt större utsträckning som en möjlighet av många. Exempel på denna utveckling kan vi se världen över; Antalet ensamstående amerikaner har stigit från 9 procent 1950 till 28 procent idag. I Skandinavien är mellan 40-45 procent av befolkningen ensamstående och en majoritet av Taiwans kvinnor under 50 år uppgav 2011 att de inte vill ha barn. Världen rör sig åt samma håll, från samhällen som grundats på tvåföräldersfamiljen till självserverings- samhällen med många valmöjligheter. Detta globala fenomen har analyserats i en studie med titelen ”The Rise of Post-Familialsim: Humanity’s Future?” I undersökningen lyfter man fram att en anledning till denna fundamentala förändring i människors värderingar hänger ihop med att folk fäster sig allt mindre vid religionen samt att man fokuserar mer på sitt arbete som man ser som nyckeln till den personliga valfriheten.
I Singapore har denna utveckling gått särskilt långt, ett samhälle som tidigare var mycket familjecentrerat men i takt med att ekonomin tog fart rasade äktenskapsfrekvensen. Idag har Singapore ett av världens lägsta födelsetal. ”Det man inriktar sig på i Singapore är inte att njuta av livet utan att hålla sig i täten; i skolan, på arbetet, i inkomster, säger en 30-åring som var med i studien. Många uppfattar en fast relation som ett hinder mot detta.” Denna kulturella förskjutning i människors grundläggande värdesystem får onekligen enorma konsekvenser på många olika plan.
I det nyligen genomförda presidentvalet i USA kan man tydligt se denna värdeförskjutning i hur människor i det amerikanska samhället valde att rösta. Gifta personer tenderade att rösta på Romney och Republikanerna medan singlarna valde Obama och Demokraterna. Det finns en global rörelse som växer sig starkare för varje år som drivs av demokratiska frihetsvärderingar och det är denna kraft som utgör förändringen av samhället i grunden och i människors livsval.
Precis som jag har skrivit om i olika inlägg här på bloggen, lyfter Brooks fram att finns det en fara i att upphöja den personliga friheten och valmöjligheten till det enda värdet i livet eftersom baksidan av det myntet heter ensamhet och vilsenhet. Vi människor har behov av att känna oss fria och att kunna göra egna val – men att vara fri och att höra till, det är två dimensioner på samma skala som behöver vara i balans om vi vill leva lyckliga och harmoniska. David Brooks tes är att människor mår bäst när de är inhöljda i engagemang som står över det privata valet såsom engagemang i familj, Gud, arbete och fosterland och hans poäng är att problemet kanske inte handlar om förändringar i familjestrukturen som den sett ut historiskt, utan att människor idag går genom livet och ständigt försöker hålla alla valmöjligheter öppna. Den bristande förmågan till engagemang och förankring i en dimension som är större än den egna personliga vinningen, i kombination med en prestationsinriktad självkänsla där det egna värdet som människa är kopplat till prestation, är själva essensen i den våg av depressioner och psykisk ohälsa som sveper som en våg över världen just nu.

1 svara

Trackbacks & Pingbacks

  1. […] och dennes frihet som präglar de västerländska samhällena. David Brooks skrev nyligen en kolumn i DN om detta. Från 1950 till idag har antalet ensamstående amerikaner stigit från 9% till 28%. I Skandinavien […]

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.