”Filosofiska samtal behövs i skolan”

[dropcap]I[/dropcap] DN (Insidan 28/5) kan vi läsa om eldsjälen Liza Haglund som håller filosofikurser för barn på Södra teatern i Stockholm. Glädjande nog har nu flera skolor runt om i landet tagit efter konceptet som går ut på att stimulera dialog och gemensam reflektion med barn kring existentiella frågor. En vanlig orsak till att ungdomar och unga vuxna går i väggen idag och plågas av depressioner, ångestbesvär och utbrändhet är att de saknar verktyg i sig själva för att kunna handskas med existentiella dilemman som vi alla måste förhålla oss till. Vad är meningen med livet? Vad är meningsfullt att satsa på? Hur ska jag hantera balansen mellan ansvaret för mig själv och ansvaret för andra? Hur förhåller jag mig till döden, såväl min egen dödlighet som förlust av närstående? Tidigare reglerade religionen dessa frågor och gav ett ramverk till livet som gjorde det möjligt att navigera utifrån en kompass som alla fick del av som en naturlig del av sin uppfostran. Detta ramverk städades ut med Folkhemmets framväxt i vårt samhälle, vilket förde med sig ståndpunkten att bara vi är fria att arbeta, är oberoende av andra människor och att vi har det rent och snyggt omkring oss så har vi per automatik en meningsfull tillvaro. För de generationer som vuxit upp med fattigdom och svält var det säkert himmelriket att leva i Folkhemmets filosofi och dess ideal var i hög utsträckning meningsbärande för den stora massan. För oss som lever efter Folkhemmets era har dock ett stort tomrum uppstått som handlar om att vi saknar en övergripande meningsbärande struktur i samhället som förenar oss och som tjänar som guide och kompass i tillvaron.
Nu, i vårt individualiserade samhälle, är det istället upp till oss själva att finna våra svar och att förhålla oss till oss själva och vårt liv som vi finner rätt och riktigt. Denna frihet är önskvärd och hänger ihop med den utveckling som tidigare generationer har kämpat för att ge i arv genom blod, svett och tårar, men vi saknar förutsättningar att axla det egna ansvaret för livets utformning på grund av avsaknad av livskunskap. Vårt samhälle förmedlar fortfarande allt vi behöver lära oss på en praktisk nivå för att kunna arbeta och vara självständiga och självförsörjande och vi har också stort fokus på hur våra boenden, trädgårdar och kroppar bör se ut enligt uttalade och underförstådda ideal och normer. Vad vi behöver på ett inre plan för att hantera stress, frågor om mening och andra existentiella frågor är vi däremot väldigt svältfödda på. Filosofi för barn är därför något som direkt svarar på det utbredda behovet att rusta kommande generationer för att bättre kunna hantera livet och att få verktygen som krävs för att kunna navigera rätt och leva väl i det framtida samhället som bygger på frihet och möjligheter om man kan handskas med det – eller depression, ångest och utbrändhet om man är utan verktygslåda.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.