Försöker du styra över livet eller lyssnar du till vad som är ditt uppdrag?

[dropcap]I [/dropcap]takt med att vi under de senaste årtiondena har avslutat en gammal tidsålder och klivit in i en ny era har vi naturligt känt oss vilsna och sökande efter svar som ger trygghet och stabilitet i tillvaron. Olika former av personlig utveckling och särskilt coaching och KBT i olika former har blivit på modet och ett svar för många att bringa ordning i tillvaron. Att ha en plan för sin karriärutveckling och att veta vart man ska vara i livet om 5 år, om 10 år och t.o.m. om 50 år framåt i tiden kan visserligen ge perspektiv på tillvaron och bidra till en ökad klarhet i att göra medvetna val, men det går inte att komma ifrån att det bygger på en idé om att det går att styra upp livet och att försöka ta kontroll över det. För människor som anammar och förankrar sitt liv i en andlig och eventuellt en religiös trosuppfattning gäller istället att livet handlar om att ställa sig själv och sitt liv till förfogande för en övergripande, andlig kraft som styr livet och för vilken man underordnar sig.  En sådan grund i livet innebär att man förhåller sig lyssnande och reflekterande till vad den högre rösten eller meningen försöker kommunicera och att man därför är beredd att ändra, bryta upp och pröva nytt utifrån vad livet för med sig och vad man uppfattar som sin livsuppgift eller bidrag till världen och sina medmänniskor i det liv man lever just nu.

[dropcap]D[/dropcap]essa fundamentalt motsatta förhållningssätt till livet har enligt forskningen en direkt påverkan på upplevelse av stress och psykisk ohälsa. Hur gärna vi än vill härska över livet och styra det i den riktning vi önskar får vi med ökad livserfarenhet perspektiv på att det egentligen är väldigt få saker i livet som det går att få kontroll över. Livet utsätter oss för utmaningar vi inte önskar oss och vi blir ständigt besvikna då våra förväntningar inte får önskat utfall. Metoden för att hjälpa västvärldens sönderstressade och sekulariserade människor att hantera livet har därför under det senaste årtiondet kommit att handla om att införa acceptans av det som är som en konkret metod att förhålla sig till frustration och besvikelse som är en naturlig och oundviklig del av allas vårt liv. Ett uttryck för detta ser vi hos våra chefer och ledare i arbetslivet där vi å ena sidan har chefer som ser sitt uppdrag primärt som ett mått på status och egen vinning och å andra sidan chefer som brinner för att leda andra människor till utveckling och företaget de arbetar i till att blomstra och utvecklas.

[dropcap]K[/dropcap]rocken blir kraftig mellan dessa helt olika förhållningssätt till chefsskapet där de senare är företrädare för vad världen behöver för att utvecklas i en hållbar riktning. Ur mitt perspektiv är det viktigt att komma ihåg att det handlar om olika nivåer av utveckling där industrisamhället handlade om att utveckla sitt ego och göra något av sig själv för sin egen vinning som kontrast till den intighet som präglade vårt gamla förindustriella samhälle. Människor som haft förmånen att växa upp med en känsla av att vara någon och att ha möjligheter att forma sitt liv i önskad riktning har just tack vare dessa omständigheter möjlighet att lyfta sig till en högre nivå av mänsklig utvecklig som handlar om att stå tillbaka med sina egna behov för att istället förankra sina ansträngningar, sin energi och sin möda i ett högre syfte till gagn för andra.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.