Frihet och Relationer

När jag skrev om filmen Midnight in Paris av Woody Allen tog jag upp temat relationer och reflekterade över ensamhet inom ramen för en relation. Det handlade om att lyfta fram paradoxen att man kan känna sig väldigt ensam även om man lever i en kärleksrelation ifall ens partner inte kan se och förstå vem man är och vad man behöver. Jag tänker att detta är en särskilt viktig vinkling av temat frihet eftersom en parrelation till sin natur bygger på tillhörighet och samhörighet. Vår djupa längtan efter att få dela vårt liv med någon som älskar oss och som gör att vi kan slippa känna oss ensamma. Rädslan för ensamheten och längtan efter kärlek driver oss gärna in i relationer genom att vi bejakar behovet av tillhörighet, ibland dessvärre på bekostnad av vårt behov av frihet.

Jag har sett många exempel på människor som lever i parrelationer med en stark känsla av fångenskap och ensamhet som inte nödvändigtvis bygger på att man har det dåligt på ytan eller tycker särskilt illa om sin partner. Känslan av ofrihet har sin grund i att man inte känner sig sedd för den man är, att man inte förmår stå upp för sina behov eller kan hitta en samexistens som bygger på att man kan vara den man är. En introvert person med starkt behov av ensamhet kan t.ex. ha svårt att hävda sitt behov av att ibland få vara för sig själv om partnern är extrovert och finner sin energi genom att umgås och vara tillsammans. En sådan situation leder ofta till att den introverte drar sig undan och plågas av en ständigt underliggande stress om hur hon/han ska göra för att hitta sitt nödvändiga utrymme för återhämtning utan att göra sin partner besviken. Den extroverte partnern å sin sida misstolkar situationen och känner sig ratad och bortvald och är sällan medveten om att partnerns undandragande inte har med honom eller henne att göra.

En förståelse för varandras olika behov och respekten för och viljan att ge sin partner det utrymme hon/han behöver är en viktig väg att gå för att känna lycka och harmoni i ett förhållande. Lika viktigt ibland är att acceptera att ens olika behov inte är förenliga och att man kanske just där och då inte kan ge varandra det som man skulle må bra av. Dessa insikter och en sådan öppen kommunikation bygger självklart på att man först och främst måste känna sig själv, ha en klarhet i vem man är och vad man behöver för att kunna fungera så bra som möjligt. Utan den grunden att stå på är man ganska vilsen i en tillvaro som bygger på att man måste staka ut sin egen väg. När vi blivit fria att välja vår partner måste vi lära oss att acceptera att vi också måste vara beredda att ”jobba” med oss själva och med vår relation om den ska hålla långsiktigt.

Många förhållanden spricker på grund av bristande kunskap och förståelse för sig själv och för varandra. En vanlig grundorsak är en obalans i relationen på skalan mellan tillhörighet och frihet som jag skrivit om här den senaste veckan. Därför kan det vara viktigt att då och då fundera på hur man upprätthåller balansen mellan dessa båda poler för sig själv och som ett par. Den introverte kommer alltid att behöva en större portion frihet medan den extroverte behöver en högre grad av tillhörighet. Dessa olikheter kan vara berikande och det som ger krydda till relationen om man förstår hur och varför man fungerar som man gör.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.