Hållbarhet vår nya religion? 

Industrialiseringen med sitt fokus på förnuft, rationalitet och materiella värden sopade undan Kristendomen som nav i tillvaron. Folkhemmet blev det nya kittet som gav mål och mening i tillvaron och den gemensamma uppgiften att bygga Sverige ur fattigdom och elände till förmån för att skapa ett välfärdssamhälle som världen dittills aldrig skådat, blev den gemensamma drivkraften för människor fram till 1980-talet.

När detta mål hade uppnåtts uppstod en existentiell känsla av tomhet och meningslöshet som vi under några årtionden förtvivlat försökt döva med hjälp av ännu mer fokus på arbete, konsumtion och nöjen. Ett paradigm hade nått vägs ende och det var dags för ett nytt. Men vad skulle Folkhemmet kunna ersättas med då religionen spelat ut sin roll för den rationella människan?

De senaste årtiondena har präglats av kraftiga reaktioner på existentiell tomhet och ”menings-vaccum” som yttrat sig i psykisk ohälsa och utmattningstillstånd. Dessa kristillstånd har gjort att vi sökt mening i österländska traditioner där exempelvis meditation och yoga snabbt integrerats som en naturlig del av vår vardag. Fokus på sig själv och det egna måendet kan dock aldrig ge den utdelning som transcendentala behov handlar om. I ett land och en tid där vi blivit helt fria att leva som vi vill och att skapa vårt liv inser vi att behovet av en övergripande struktur i tillvaron som ger livet en ram och en mening, är djupt förankrad i vad det innebär att vara människa.

Det är därför ingen slump att Hållbarhetsfrågorna och omställningen till en hållbar värld skapat en nationell rörelse i Sverige som är i paritet med ansamlingen inför Folkhemmet. Äntligen finns det frågor och sammanhang att gå upp i som inte bara handlar om Sverige, utan om hela världens överlevnad. Vad kan bli mer existentiellt meningsbärande än så!?

Att Sverige är världsledande i att arbeta med och finna lösningar på världens Hållbarhetsproblem är på intet sätt någon slump. Den enorma drivkraften kommer ur en själslig nöd, en existentiell tomhet som i årtionden legat som en latent plåga i vårt medvetande utan att finna något utlopp. 2019 har vi äntligen funnit något att gripa tag i och den kraft som nu lyfts fram innebär en social revolution som inte kunnat skapas på annat sätt än genom människans egna, djupa behov och drivkrafter. Vår långa tradition av ekonomiskt och ingenjörsmässigt tänkande och skalbarhet som byggt vårt välfärdssamhälle passar som handen i handsken för de behov som hållbarhetsutmaningarna innebär. Sverige har helt enkelt en helt unik position att kunna ta på sig en roll att rädda världen och genom att göra det också finna en långsiktig lösning på hur vi på en kollektiv nivå ska kunna tillgodose våra transcendentala behov av att få uppgå i något större än oss själva som ger en känsla av mål och mening med tillvaron.

4 Kommentarer
  1. Thomas Hahn says:

    Låter vettigt. Men det är väl fler länder som delar denna erfarenhet? Även om Sverige är ett extremt individualiserat samhälle.

    Svara
    • Fredrik Bengtsson says:

      Tack Thomas för din kommentar. Det stämmer att fler länder delar denna erfarenhet, i termer av World Value Survey studierna placerar sig Sverige dock i en ledande position i världen och är därmed att betraktas som extremistiskt. I rapporterna från 2017 och framåt har Sverige sprängt gränserna för det paradigm man tidigare utgått ifrån i forskningssammanhanget och just nu finns det därför inte någon vetenskaplig studie som kan utvärdera vad det innebär för människor och en kultur att leva med en så total yttre frihet att formge sitt liv och att ha maxat självförverkligandet. Vad kommer sen?

      Svara

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.