Hopp för klimatet

Med Joe Biden och den nya amerikanska administrationen har hoppet för klimatet kommit tillbaka. De kraftfulla beslut om en grön omställning som togs av USA och flera andra länder är av historiska mått, även om de inte är tillräckliga för att klara Paris-målet från 2015. Resultatet av konferensen visar att det krävs modiga politiker som inte styrs av personlig vinning utan av ett moraliskt och etiskt ansvar att använda sin makt för att rädda jorden från en irreversibel och global miljökollaps.

Det är intressant att fundera över vad det är som gör att Joe Biden vågar utmana både det amerikanska samhället och världen genom att ta ledarskapet i denna ödesfråga på ett sätt som ingen tidigare president har vågat göra. Kanske kan hans ålder (78 år) bidra till att han inte har något att förlora och att han därför vågar satsa allt på att genom den makt han tilldelats under kommande 4 år göra ett historiskt avtryck som världen för evig framtid kommer att minnas? En annan förklaring kan tänkas handla om de personliga tragedier som kantat hans liv som inneburit att han förlorat sin första hustru och ett barn i en bilolycka och på senare år sin son som avled i en cancersjukdom.

Lidande och sorg färgar vår personlighet och ger andra perspektiv på vad som är viktigt i livet. Ödmjukhet, tacksamhet och ett andligt sökande blir en del av många drabbades förhållningssätt till livet framåt. Tankarna leder mig till den utmaning vi lever med där den inre hållbarheten hos människor nonchalerats till förmån för ett fokus på hållbarhetsutvecklingen i det yttre där tekniska innovationer och ekonomin varit i centrum. Forskning visar att människor som har tillgång till sina känslor, som utvecklat empati, som har altruistiska värderingar, som är ödmjuka, har tolerans och som ser sig själva som en del av något större – förmår förena inre med yttre hållbarhet. Engagemanget i omställningen av vanor, beteenden samt i utvecklingen i det omgivande samhället sammanfaller helt enkelt med att människor har en förankring i sin personliga hållbarhet.

Jag tänker att det är detta vi ser manifesteras i Joe Biden och att hans agerande förhoppningsvis kan inspirera världen till en utveckling som blir gynnsam på flera nivåer. I historien var respekten för de äldre centralt i samhället. Det var de äldre som styrde byn och som man rådfrågade i allehanda frågor. Detta eftersom man hade respekt för den klokhet och visdom som ålder och livserfarenhet ger och man ansåg sig behöva dessa perspektiv för att fatta rätt beslut i viktiga frågor nu och för framtiden. Idag är förhållandena de motsatta och vi hyllar ungdomen, det kortsiktiga och det historielösa som föredömen. Jag tänker att det behövs ett möte mellan generationer men att de problem vi konfronteras med på världsscenen idag är så komplexa och ödesmättade att vi mer än någonsin behöver mogna, livserfarna ledare som drivs av att ödmjukt tjäna sitt folk och som använder makten för att på riktigt förbättra livet för människors och planetens framtid. Detta står i kontrast till de ofta självcentrerade och maktfullkomliga ledare med narcissistisk personlighet som det materialistiska samhällsparadigmet lyft fram vars handlingar utgör ett direkt existentiellt hot mot vår existens.

Givet att USA är förebilden för världen kan värdet av Joe Biden och det faktum att det amerikanska folket valt fram honom trots att (eller kanske på grund av) han är motsatsen till sin företrädare och till det rådande idealet för presidentkandidater, kan förhoppningsvis leda till en ny trend och en utveckling av ledare för vår tid.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.