Humanistisk psykologi – ett synsätt i tiden

Varje tidsålder har sitt sätt att förstå livet och människans villkor. Psykoanalysen och det psykodynamiska perspektivet på människans inre och hennes förhållningssätt till det yttre handlade om att hjälpa människor att återknyta till sina drifter, att efter den viktorianska tidens strikta normer och regler börja återknyta till sina känslor, sina drömmar och det omedvetna. Det var det psykodynamiska perspektivet på livet som hjälpte mänskligheten att förstå att det finns något som kallas barndom, att det lilla barnet genomgår olika utvecklingsstadier och att relationerna till närstående i barndomen blir centrala för förståelsen av de inre modeller vi sedan bär med oss genom livet och som på många sätt styr och påverkar vårt förhållningssätt till livet och världen i stort. Det är tack vare psykoanalysen som vi fått ett fokus på vårt inre.

I takt med industrialismens utveckling växte naturligt insikten om betydelsen av tänkande, inlärning och hjärnan fram. Kognitiv beteendeterapi KBT tog över rollen som dominerande psykologiskt perspektiv på livet och passade som handen i handsken för det protestantiska Nordeuropa och Nordamerika. Utvecklingen av tekniken, robotar och AI i Västvärlden har sin grund i fascinationen av ett fungerande som är rationellt, effektivt och befriat från känslor och irrationella beteendemönster. På så sätt har KBT bidragit till en fantastisk välfärdsutveckling och prestationskultur samtidigt som dess bakomliggande syn på människan och livet har gjort henne till en främling för de djupare skikten i sitt inre och för sina existentiella behov.

Den tredje vägen, den Humanistiska Psykologin, föddes i likhet med KBT i mitten av 1900-talet men har fört en mer slumrande tillvaro. Förgrundsgestalterna hade personliga erfarenheter av trauman och livsöden som inte lät sig fångas inom det kognitiva beteendeterapeutiska paradigmet. De satte hela människan i centrum och lyfte fram betydelsen av personligt ansvar, fri vilja och individens inneboende strävan efter att växa och utvecklas som person. I motsats till KBT som fokuserade på det som kan mätas, klassificeras och inordnas i generaliserbara statistiska modeller, har den Humanistiska Psykologin en stor tilltro till Fenomenologi där människans unika upplevelser av sig själv och sitt liv står i centrum. I en värld där prestation, effektivitet, lönsamhet och materiell framgång är målet för livet har det Humanistiska Perspektivet inte någon plats.

Idag då miljoner människor i Västvärlden lider av depressioner, ångest, livskriser, stress och utmattningsbesvär, börjar tiden för och behovet av den tredje vägen att bli mogen. I Sverige som varit ett av KBT vågens starkaste fästen i världen sker ett paradigmskifte just nu där människor revolterar mot det standardiserade och strukturerade sättet att förhålla sig till sig själv och sitt liv. Metoo-rörelsen liksom den pågående manifestationen för klimatet och hållbarheten på jorden är båda rörelser som har sin grund i att människor tar sig själv, sina känslor och behov på allvar och står upp för dem – trots att det är obekvämt och irrationellt. Längtan efter mening är enorm i en värld där våra övriga behov enligt Maslow´s behovshiearki är uppfyllda. Just därför längtar vi efter transcendens, efter att få vara en del av och uppgå i något som är större än det egna livet och den egna lyckan. Äkta, autentiska känslor och upplevelser står högt i kurs. Just nu pågår en revolution som istället för att få oss att likna maskiner, istället skiljer oss från dem och lyfter fram de unika dimensionerna i vad de innebär att vara människa.

Den existentiella psykoterapin är en gren av den Humanistiska Psykologin och i mitt arbete som psykolog har jag förmånen att uppleva och vara en del av den transformation som sker just nu. När jag började arbeta kliniskt i början av 2000-talet var det ingen som förstod vad jag pratade om då jag lyfte fram frågor som värderingar, frihet och meningsfullhet. Idag söker människor sig till mig och min mottagning av just dessa skäl.

Precis som tidigare psykologiska strömmingar och perspektiv handlar det om vad världen behöver för att utvecklas framåt. I den komplexa värld vi lever i idag inser allt fler att tidigare förklaringsmodeller inte längre fungerar. Oavsett om uppgiften är att finna nya, innovativa sätt att lösa samhällsproblem på, att skapa framgång i ett företag eller ta ställning för sin egen livskvalitet – är den gemensamma nämnaren att svaren finns inom oss. Vi måste gräva djupare och ha tillgång till alla dimensioner av oss själva för att kunna leva väl i en värld där kundens behov står i centrum och där ett liv utan mål och mening inte är något liv att eftersträva. Att världskändisar som uppnått det gamla paradigmets mål att bli berömd och ekonomiskt oberoende kan drabbas av depressioner, missbruksproblem och i värsta fall begå självmord visar bara på att det paradigmet nått vägs ende. Vad är ett liv värt utan mening och vad har livet för mening om vi inte längre har någon värld att leva i då vi genom våra beteenden och vår livsstil skapat en global miljökatastrof och ändlösa krig?

Den tredje vägen handlar om att uppmuntra människan att träda fram och ta ett personligt ansvar för sitt liv och för sin omvärld. Det handlar om att bygga resiliens, motståndskraft mot turbulens och osäkerhet i en värld som kommer kräva att vi ställer om oss och byter arbete och liv flera gånger under livets gång. En sådan värld innebär att vi inte kan se mycket av det vi idag betraktar som psykiska problem som sjukdom utan som naturliga reaktioner på en värld som kräver nya förmågor av oss som vi saknar verktyg för att hantera. Utbildning i livskunskap och ett övergripande psykologiskt perspektiv på livet som skapar mening i den tid vi lever i nu är därför på väg att växa fram och ta plats i samhället.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.