I hetsen på de papperslösa invandrarna träder våra medmänskliga värderingar fram

Protesterna mot jakten på människor som lever i Sverige utan tillstånd har varit mycket kraftiga under den senaste tiden, inte minst efter författaren Jonas Hassen Khemiris kritiska text i DN som lästa av hundratusentals människor. I Stockholm har polisens jakt på plankare i T-banan belysts och kritiserats utifrån ett medmänsklighetsperspektiv där den allmänna debatten starkt kritiserat att samhällets företrädare hetsar människor i underläge som befinner sig i en oerhört utsatt situation. Det är med stolthet över vårt land och över den värdegrund av medmänsklighet, kopplad till en människosyn som bygger på allas lika värde, som jag tar del av den uppflammade debatten.

I de flesta andra europeiska länder sker snarare en hetsjakt på invandrare från andra världsdelar och rasismen har ett fäste som blir starkare för varje år i de politiska lägren som understöds av människor som lever i demokratiska samhällen. Det betyder att politiken och debatten i dessa länder är ett uttryck för den värdegrund som stora gruppen av befolkningen har och som tillåts bli alltmer framträdande och tongivande. Visst har vi också människor och grupper i vårt land som känner fientlighet och bitterhet gentemot invandrare och visst har vi problem med hanteringen av invandringen och integrationen i vårt samhälle.Detta kan och ska vi inte blunda för men det är viktigt att lyfta fram att vi trots allt har ett brett och djupt folkligt stöd i vårt land för respekten för människor oavsett härkomst och en känsla av medmänsklighet för att hjälpa andra i nöd. När främlingsfientliga partier och grupperingar får vind i seglet och olika problem och orättvisor i samhället projiceras på invandrarna, kan vi se tillfälliga tendenser till att rasismen florerar även hos oss men ännu har folket liksom våra politiker och makthavare lyckats motarbeta och stävja denna destruktiva utveckling, mycket tack vare medias upplysning, granskning och debatt.

I dessa lägen känner jag en stolthet över Sverige och över att mitt hemland vilar på värderingar som är eviga och humana. Vi har självförtroendet att välja att gå vår egen väg och följa vår egen linje i en tid då medmänsklighet och humanism blivit omodernt. En del hävdar naturligtvis att det är enkelt för Sverige att vara generösa mot flyktingar eftersom vi har en så god och stabil ekonomi – men frågan är vad som är hönan och vad som är ägget? Det skulle lika gärna kunna vara så att vår ekonomiska framgång och vårt välstånd är en konsekvens av att vi har kollektiva värderingar som bygger på människors lika värde och att vi inte vänder ryggen till då våra medmänniskor befinner sig i nöd!

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.