”Ingen ska behöva vara rädd för att föda”

[dropcap]F[/dropcap]ilipa Reinfeldt, Hälso- och landstingsråd har i veckan försökt lugna ner den allmänna oron i Stockholm kring resursbristen på plats- och barnmorskor i länet. Hon hänvisar till det nya BB Sophia som öppnar i mars och den projekterade avdelningen på St. Görans sjukhus som ska vara klart om ett par år. Det känns betryggande att veta att konkreta insatser görs för att komma tillrätta med platsbristen som är en självklar konsekvens av den enorma inflyttningen till Stockholm som skett under senare år. Däremot blir jag fundersam över Filipa Reinfelts perspektiv på hur hon tänker sig lösa resursbristen på barnmorskor. Den linje hon driver går ut på att förbättra arbetsmiljön på förlossningsklinikerna och att därmed uppmuntra barnmorskorna till att gå upp i arbetstid och jobba heltid. Idag arbetar fler än hälften av alla barnmorskor i länet deltid, vilket ska jämföras med 15 % av sjuksköterskorna. Den fråga som hon missar att ställa sig är att det faktum att många barnmorskor väljer att arbeta deltid trots minskade inkomster, sämre pension och stress, kanske hänger ihop med att barnmorskorna bättre än någon annan grupp i samhället ser och förstår att anknytningen och tiden med barnen när de är små faktiskt är det allra viktigaste i livet!

[dropcap]A[/dropcap]tt vara barnmorska innebär att ha en drivkraft att hjälpa mammor och barn att få en god start i livet och deras dagliga arbete handlar om att på alla sätt försöka skapa så goda förutsättningar för såväl själva förlossningen som för anknytningen och den psykiskt livsnödvändiga symbiosen mellan mamman och barnet efteråt. En del barn har inte lyckan att få uppleva en sådan start i livet på grund av att mammorna av olika skäl inte förmår vara fysiskt och-eller psykiskt närvarande. Att sätta sig själv och sina egna behov och drivkrafter åt sidan är onekligen utmanande för kvinnor i en tid som bygger på att sätta sig själv i första rum. Men människans behov har varit desamma sedan urminnes tider och faktum kvarstår att en symbios fodrar tid, närvaro och känslomässig öppenhet för att ta emot ett nytt litet liv och hjälpa det att lägga en grund av tillit till att livet är vackert och värt att leva.

[dropcap]O[/dropcap]m Filipa Reinfelt och andra politiker verkligen vill finna en lösning på problemet i förlossningsvården tror jag att de behöver sätta sig ner och samtala med våra fantastiska barnmorskor om dessa frågor och finna lösningar på problemet som motsvarar ett välfärdssamhälles potential och möjligheter. Konsekvenserna av brist på det mest elementära i livet ser vi senare i livet hos de psykiskt sjuka, i våldet i samhället, i våra fängelser och i andra oerhört kostsamma samhällsproblem. Den grundläggande frågan att ta ställning till handlar därför om hur man bygger ett hållbart liv för en människa från födsel och genom livet?

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.