Många nya jobb går till utlandsfödda

Sju av tio jobb som skapas går till utrikes födda, enligt statistik från SCB. ”Bilden av att utlandsfödda inte får jobb stämmer inte alls” säger Farbod Rezana, ansvarig för mångfaldsfrågor.

Färsk statistik från SCB visar att antalet förvärvsarbetande ökade med 205 000 personer under 2001-2010. Av dem som fick jobb var 7 av 10 födda utanför Sverige. Det ger en ny bild av den svenska arbetsmarknaden.
– När arbetsmarknaden diskuteras framhålls det hur svårt det är för invandrare att få jobb. Men integrationen fungerar bättre än vad som framkommer i debatten, säger Farbod Rezana i SvD (4/2 2013). De utlandsfödda får en mängd olika jobb. Det är delvis yrken som är smala eller på väg bort men som ändå efterfrågas, till exempel slaktare. Men det är också en del akademiska yrken såsom lärare, läkare och tandläkare.
– Om vi inte hade invandring skulle flera branscher få stora problem och stanna av säger Farbod. Det handlar till exempel om lokaltrafiken, hotell- och restaurang men även de branscher som har ett stort arbetskraftsbehov i nuläget och framöver. Exempel som kan nämnas är buss- och lastbilstrafik, civilingenjörer, VVS-arbeten, rörmokare, med flera.

Farbod Rezana vill bredda diskussionen.
– Vi måste prata än mer om hur jobben skapas och blir fler, hur fler företag kan startas, och hur vi får tillväxt. Då kommer också efterfrågan som är en förutsättning för att branscher ska kunna växa och därmed anställa, oavsett var man är född. Utifrån den senaste veckans kravaller i Stockholms förorter och fokus på problemen med integrationen som vi har i vårt samhälle är det viktigt att lyfta fram att Sverige också satsar mycket på mångfaldsfrågor och att arbetslivet i allt större utsträckning välkomnar människor med utländskt ursprung. Utifrån ren fakta verkar det överilat att beskylla samhället för de aktuella problemen som gör att de människor som uttryckt sitt missnöje genom vandalism uttrycker. Frågorna är mer komplexa än så och har sin grund i de psykologiska och existentiella behoven hos människor som länge har negligerats. Integration och socialisering kräver kunskap, stöd och motivation. I många fall saknas en eller flera av dessa byggstenar. Familjetrauman som följd av krig, förföljelse, eller helt enkelt sorgen över att lämna sitt hemland och allt som är välbekant bakom sig hanteras inte utan lever kvar i kommande generationers medvetande och känsloliv. Livet handlar om att få tillvaron att fungera rent praktiskt. Hur man mår är det ingen som frågor efter så länge den fysiska hälsan är någorlunda och barnen går till skolan. I takt med att behoven av psykologstöd i skolan för att hantera den komplexa verkligheten i det mångkulturella samhället ökat, har resurserna successivt minskat. Det behövs ett ökat eget ansvarstagande för det egna livets utveckling för såväl svenskar som för människor med utländsk härkomst. För att kunna ta detta ansvar krävs vissa förutsättningar och i glappet mellan samhällets förväntningar på individen och individens förväntningar på samhället är det lätt att gå vilse och fastna i stagnation. Det är hög tid för nya, kreativa idéer! Vad behövs för att vi ska kunna leva väl i det samhälle som vi har skapat, inte bara på utsidan utan kanske framförallt på insidan?

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.