Medkänsla viktigt för vår överlevnad

[dropcap]I[/dropcap] Svenska Dagbladet har vi under den gångna veckan kunnat läsa en spännande artikelserie om medkänsla och dess betydelse i livet. James Doty är alkoholistbarnet som blev neurokirurg och startade ett forskningscenter för medkänsla och altruism vid Stanford i USA. När han var 13 år mötte han en kvinna i en butik i grannskapet där han bodde som lärde honom positivt tänkande. Det förändrade hans liv. Kvinnan gav honom övningsuppgifter i medveten närvaro och positivt tänkande, han tränade flera timmar om dagen och blev förhörd på hemläxan. Så småningom märkte han att hans ilska och frustration över livets orättvisor omvandlades till en mer positiv livssyn där han kunde se att han hade fantastiska möjligheter att göra något gott av sitt liv. Idag arbetar James som neurokirurg och brinner för att kartlägga medkänslans neurologi, men han vill även lära oss att träna på att bli bättre på att känna med andra, något som han jämför med att gå på gym och träna musklerna.

Under senare år har vi pratat mycket om betydelsen av empati, förmågan att sätta sig in i andras situation och kunna känna in andras känslor. Medkänsla tar det ett steg längre, den väcks av andras lidande och föder viljan att göra något åt det. Forskningsresultat visar en mängd olika positiva effekter av att öva upp sin medkänsla som t.ex. ökad förmåga att stå emot negativ stress, få mindre ångest och bättre immunförsvar. Andra fördelar visar sig i att den som samarbetar och är snäll får sänkt blodtryck och den som hjälper andra får stärkt immunförsvar och längre livslängd. I en rationell värld behöver vi rationella bevis för att vi ska bli övertygade om värdet av mänskliga beteenden som tidigare varit självklarheter. Därför är den senaste forskningen kring medkänsla och dess betydelse för lycka och ett meningsfullt liv en viktig dörröppnare som kan leda till att hjälpa miljoner människor jorden runt som lider av depressioner och känsla av meningslöshet. Insikt och medvetenhet är ett första steg, men forskningen visar också att det är praktiken, träningen som leder till resultat. Vi måste därför också hitta viljan och motivationen som leder oss till att ägna timmar på gymmet för att träna kroppens muskler, till att även omfatta goda tankar och handlingar gentemot våra medmänniskor. Även i arbetslivets korridorer tror jag att denna forskning kan bidra till att hitta nya öppningar för att motivera chefer och ledning till att avsätta tid och ge förutsättningar för att de anställda ska knyta relationer, utveckla samarbete och bli mer inriktade på teamet än på den egna vinningen. En sådan utveckling leder inte bara till lägre sjukfrånvaro och högre arbetsmotivation utan även till en ökad ekonomisk lönsamhet.  Dessa nya forskningsrön är en viktig byggsten för den nya tidsåldern som bygger på en ökad medmänsklighet och andlighet till skillnad från den tidsålder vi lämnar som handlat om materiella värden och om att frigöra sig från andra för att bli sin egen lyckas smed. Den fråga vi alla behöver ställa oss är hur vi i vår curlande och självcentrerade kultur rustar våra barn för att kunna fungera i det framtida samhället som bygger på att de behöver lära sig att själv stå tillbaka för att ge till andra?

1 svara

Trackbacks & Pingbacks

  1. […] Jag har tidigare skrivit om honom och hans revolutionerade forskning i ett inlägg benämnt ”Medkänsla viktigt för vår överlevnad”. Vinklingen i den aktuella artikeln är att knyta betydelsen av medkänsla till […]

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.