Om intelligensens olika dimensioner

OEn av historiens mest turbulenta tider utspelade sig då renässansen utmanade medeltidens dunkla världsbild och med hjälp av vetenskap och förnuft för alltid putade ner religionen från dess självklara position som allmänmänsklig berättelse om livet. Det var då vi började upptäcka världen och människan och hennes möjligheter blev fokus för utvecklingen. Kampen mellan förnuft och religionens makt över människor utlöste krig och förödelse som präglade tillvaron i Europa under hundratals år. Kampen hade många dimensioner men helt klart är att detta paradigmskifte förändrade livet i grunden och gav upphov till en utveckling och en förändring av samhället och människors attityd till livet som ingen då levande människa hade kunnat förutspå.

Så småningom lärde man sig att vetenskap och religion kunde samexistera men om balansen mellan de båda rubbas i någon riktning uppstår en obalans som leder till konflikter, ohälsa, och inte sällan regelrätta krig mellan människor och nationer. En av våra mest outgrundliga mysterier är hur religion så lätt kan frikopplas från sitt andliga och eviga budskap om fred och medmänsklighet och hur den kunskap och visdom om livets betingelser som världens religioner besitter så lätt förkastas av vetenskapen och reducerar livet till en fråga om atomer och molekyler. 

I den sekulariserade västvärlden av idag har förnuftet segrat och vi har uppnått tekniska innovationer och framsteg som återigen förändrar livet i grunden. Med hjälp av vetenskap och teknik har vi besegrat krig, fattigdom, sjukdomar och annat elände och det är därför naturligt att människans nedärvda behov av att underordna sig en högre makt och att lägga sitt liv i dess händer nu uttrycks i en önskan och beredskap hos många att underordna sig intelligenta maskiner och tekniken. Att operera in datachips i kroppen som talar om för oss hur vi bör agera i alla situationer, hur vi bör röra på oss, vad vi bör äta o.s.v. är i grunden samma behov som medeltidsmänniskans självklara beredskap att underordna sig religionens makt över vardagen och livet. Vinsten är att slippa det besvärande ansvaret för sig själv och sitt liv. På motsvarande sätt som vi är kritiska till fundamentalistiska religiösa rörelser som strävar efter att återknyta till medeltidens inskränkta tillvaro bör vi därför vara aktsamma för vår egen böjelse att gå i samma fälla utifrån den lockelse som naturvetenskapen och tekniken utövar över västvärldens fria – men vilsna folk.

Robotar och artificiell intelligens är allt igenom rationella skapelser som gör som de blir tillsagda och som slipper besväras med ett känsloliv. Vi kan även vara säkra på att de inte har någon själ. Allt fler sekulariserade människor uppfattar det genomrationella som något önskvärt och ser därför inget besvärande med att låta sig styras av AI i jakten på det perfekta livet. Trots all forskning om människans inre som till stora delar kartlagt intelligensen och hjärnan vet vi dock ännu försvinnande lite om människans medvetande. Därför förblir frågan om människans själ en fråga som inte låter sig besvaras. I nuläget är det lika svårt för människor som upplever sig ha en själ att förstå människor som anser att vi endast består av atomer och molekyler som det är för företrädarna för en okontrollerad utveckling av AI att förstå att det fortfarande finns människor som tror på människans andliga dimension. 

I en fri och intelligent värld skulle man kunna hoppas på att vi höjde oss över dessa meningsskiljaktigheter kring människans innersta väsen för att istället fokusera på vad som är framgångsfaktorerna kring den gemensamma frågan om att skapa en hållbar värld. För att nå framgång på detta område krävs nämligen både de tekniska och naturvetenskapliga framstegen som kan hjälpa oss att förbättra och förenkla livet för jordens befolkning, för att skapa fred, utrota fattigdom och lösa klimathotet. Men det som skapar livskvalitet och som ger livet innehåll och mening och som förmår människor att naturligt värna om naturen, om sina medmänniskor och att agera på ett sätt som bidrar till hållbar utveckling handlar om själslig intelligens (SQ).

Det är den själsliga intelligensen (SQ) som ger svaret på varför du överhuvudtaget ska anstränga dig och ge dina handlingar en riktning. Det är den emotionella intelligensen (EQ) som lär dig hur du bäst interagerar och förhåller dig till dina andra, och det är den rationella intelligensen (IQ) som ger oss kunskapen som vi behöver för att lösa problem och ta oss fram i tillvaron. Det är när dessa faktorer samverkar som världen går framåt och vi når storverk. Förstår vi det och ser det positiva med dessa olika dimensioner kan vi bättre finna vägar till konstruktiv samverkan och utbyte mellan olika tankar, innovationer, erfarenheter och samlad visdom. 

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.