Om narcissism och makt

Vi lever i den mest utmanande tiden sedan andra världskriget då framtiden känns oviss och planeten hotas av en global kollaps av hela eko-systemet inom några år. I sådana tider är behovet av kloka, mogna och empatiska ledare större än någonsin. Just därför är det särskilt oroväckande att några av världens största demokratier styrs av ledare med uppenbar narcissistisk personlighetsstörning.

Typiskt för en person med en narcissistisk personlighetsstörning är den den uppblåsta självbilden, där personen uppfattar sig själv som storartad, upphöjd och framgångsrik. Eftersom grunden för den upphöjda självbilden är väldigt bräcklig kommer personen också att vara mycket känslig för kritik. Ytterligare ett karaktärsdrag är den påtagligt bristande inlevelseförmågan i andra människors situation.

Mest framträdande är den påtagligt orealistiska självbilden, där man ser sig som unik, höjd över mängden, och med rätt till särskilda förmåner. Vanliga regler gäller inte, de är för andra som ses som medelmåttor. Narcissisten strävar att framhålla sig själv i alla sammanhang, vilket gör personen odräglig i andras ögon. Grandiositeten och självöverskattningen leder lätt till ensamhet, vilket i sin tur väcker ett våldsamt raseri mot omgivningen som kan få stora konsekvenser om personen också har en maktposition i familjen, som ledare eller som president….

Kritikkänsligheten kan ställa till stora bekymmer i vardagssituationer, eftersom personen i alla lägen styrs av sin strävan efter makt, status och berömmelse. Det behöver inte nödvändigtvis vara materiella framgångar, det är den personliga makten som är viktigast eftersom allt handlar om att bekräfta den grandiosa självbilden. Det blir givetvis så småningom obehagliga konfrontationer med verkligheten, något som vi kan bevittna idag då vi ser hur Trump startar krig med allt från sin egen administration till WHO, Kina, pressen, Facebook, Twitter m.m. m.m. I Brasilien har president Bolsonaro inlett liknande krig mot landets demokratiska institutioner och passar på att utnyttja den rådande pandemin till att skövla Amazonas regnskogar med intensifierad frenesi trots vetskap om att detta leder till en global och irreversibel klimatkatastrof.

Vi kan inte bortse från att dessa ledare har blivit valda och kommit till makten på demokratisk väg, vilket betyder att vi alla behöver rannsaka oss själva då det gäller det personliga ansvaret och medvetenheten om vad vi väljer. Historien visar att grandiosa ledare med narcissistisk personlighetsstörning har haft framträdande roller i alla samhällen som vid en viss punkt gått under eller kollapsat under krig och andra våldsamheter. Det är människans eviga längtan efter Messias, den allsmäktige fadern som visar vägen, som har alla svar och som ställer allt tillrätta som ligger bakom fascinationen och uppslutningen bakom dessa ledare. Att slippa ta ansvar och få en hjälte att se upp till förblindar och lägger en dimridå över vårt rationella tänkande och vår moraliska kompass.

En narcissist släpper aldrig ifrån sig makten frivilligt, något som blir extra viktigt att vara uppmärksam på i dessa tider, 2020 då allt ställs på sin spets. Det finns en gräns då den stora massan helt enkelt inte klarar av att blunda för det som pågår, då själva essensen av vad det innebär att vara en tänkande och kännande människa gör att man måste revoltera eller också gå under i självförakt som följd av sin egen passivitet och feghet. Alldeles oavsett kommer den situation vi skapat inte kunna förändras med mindre än “krig” och en maktkamp på högsta nivå. Precis som under andra världskriget kommer utgången att bli avgörande för framtiden och få historiska konsekvenser.

Vilken roll vill du välja att spela i detta drama?

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.