bloggen-

The Cultural Creatives – How 50 million people are changing the world!

Under de år som gått sedan jag startade bloggen har jag i olika inlägg skrivit om att vi står på randen till en ny tidsera och att världen som vi känner den idag håller på att gå under. Det är många med mig som gör liknande tolkningar av politiska, ekonomiska och sociala fenomen men det kan vara svårt att greppa och skaffa sig en bild av vad det är för förändring som faktiskt sker just nu och att få en bild av framtiden och hur morgondagens samhälle kommer att se ut. Detta avsnitt är grunden för att förstå vad min blogg handlar om och vad jag menar med det paradigmskifte som jag skriver om.

Det finns en symbolisk mening i att den gamla Mayakalendern förutspådde 2012 som det år då världen skulle gå under. Enligt min mening är det under de senaste 2 åren som vi har klivit in i den nya tidsåldern, vilket tar sig uttryck på alla tänkbara sätt. Merparten vet dock inte om att det inträffat ett skifte utan fortsätter leva utifrån “gamla” perspektiv och förhållningssätt till livet vilket skapar obalans och inre, som yttre konflikter och motsättningar. Mina personliga och yrkesmässiga erfarenheter har pekat i en och samma riktning och talat om för mig att det som jag uppfattat, skrivit om och engagerat mig i under det senaste decenniet nu håller på att hända i det omgivande samhället och att det handlar om ett globalt fenomen. En tidsera är på väg att gå under av den enkla anledningen att dess syfte är uppfyllt. Den nya tidsepok som vi står på tröskeln till baseras på de utmaningar och behov som vi som lever idag har och de som våra barn och barnbarn kommer att tampas med i framtiden. Att fortsätta på den gamla banan skulle oundvikligen leda till att världen faktiskt gick under i bildlig mening, vilket de aktuella miljökatastroferna och den utbredda psykiska ohälsan vittnar om. Det nya samhället föds fram för att det inte finns något alternativ, det är helt enkelt inte längre möjligt för vår fysiska och psykiska överlevnad att fortsätta i gamla fotspår.

För 10 år sedan skrev sociologen Paul H. Ray och psykologen Sherry Ruth Anderson en bok som baserats på 13 års forskning på fler än 100.000 amerikaner som fick titeln ”The Cultural Creatives – How 50 million people are changing the world”. När jag många år senare råkade snubbla över denna bok fick jag plötsligt svar på och ett ramverk för såväl mitt arbetsliv, mina böcker, mina värderingar och det som jag uppfattar håller på att ske i vår värld just nu.

Boken skildrar såväl makroperspektivet, d.v.s. vad som har skett i samhällets politiska, ekonomiska och sociala strukturer under de senaste 100 åren, men även hur människors värdesystem och deras intrapsykiska värld har förändrats i takt med att samhället har utvecklats. För 10 år sedan var författarnas estimering att 50 miljoner amerikaner kunde definieras som ”Cultural Creatives” som är deras begrepp för den växande grupp människor som för utvecklingen framåt och som är bärare av den nya tidens värderingar, synsätt och livsstil. Då var deras bedömning att ytterligare 80 miljoner människor i Europa tillhörde denna grupp. Då som nu fanns det ingen spegling eller struktur i samhället och i kulturen som bekräftade dessa människor i deras identitet. Därför vet de själva inte om att de tillhör denna framåtskridande grupp utan upplever sig ofta som outsiders och oliktänkande.

Idag skulle jag personligen gissa att anhängarna har blivit många fler och att det under de sista åren också har börjat infiltreras nya synsätt i arbetslivets och samhällets strukturer som skyndar på och som skapar strukturer för morgondagens samhälle. Detta har jag märkt i mitt eget yrkesliv där jag tidigare talat för döva öron och nu upplever att samma budskap får gehör och att dörrar öppnas som tidigare varit stängda. Just nu är medvetenheten om att en förändring är nödvändig väldigt klar i vårt land – men det saknas ett språk och en tydlighet kring vad det är som behöver göras och vad den nya tiden innebär. Förhoppningsvis kan kommande inlägg bidra till en ökad klarhet som kan ge dig som läsare perspektiv på dig själv och din omgivning.

Välkommen!

 

Who are the Cultural Creatives?

De människor som tillhör den dolda och för dem själva okända subgruppen Cultural Creatives är inte anhängare av någon trend. Den gemensamma nämnaren handlar om grundläggande värderingar som skiljer sig från det materialistiska och industriella samhällets värdesystem och som leder till en livssyn och ett förhållningssätt till tillvaron i stort som har vuxit fram successivt under de senaste decennierna.

Denna värdeförskjutning mot så kallade postmaterialistiska värderingar skrev jag om i min första bok, ”Att få livet att gå ihop – om yngre karriärmänniskors liv- och arbete” som kom ut år 2000. Där pekade jag på att orsakerna till den då plötsliga och vitt spridda psykiska ohälsa i form av depressioner och utbrändhet var en reaktion på att strukturerna i samhället och i arbetslivet inte längre var förenliga med människors värderingar och grundläggande behov av mål och mening i tillvaron. Denna globala värdeförskjutning sker i västvärlden som en följd av att de materiella behoven är tillgodosedda och att vi, särskilt i Sverige och i Nordeuropa, befinner oss högst upp i människans behovshierarki som den definieras av Maslow och som handlar om andlighet och självförverkligande i andlig bemärkelse.

Cultural Creatives är människor i alla åldrar, av alla tänkbara nationaliteter, religioner och bakgrund och de saknar yttre gemensamma attribut som vanligtvis kännetecknar en subgrupp. De förenas istället av ett gemensamt värderingssystem och ett förhållningssätt till livet som står för något nytt och framåtblickande. Autenticitet är ett viktigt begrepp inom den existentiella psykologin som handlar om sökandet efter det som är sant och äkta. Cultural Creatives finner sin mening i tillvaron genom att leva på ett sätt som överensstämmer med deras värderingar och drivkrafter, där ett autentiskt liv är själva målsättningen, vilket ska jämföras med det materialistiska samhällets fokus på yta och yttre attribut. Att leva autentiskt innebär att man söker sina svar i sig själv istället för i omgivande trender, media eller den allmänna meningen.

Det industriella samhället byggde på materialistiska värderingar som vi uppnådde genom att lägga locket på våra känslor och vårt inre liv och fokuserade på intellekt och rationalitet. Det postmateriella samhället revolterar mot detta och banar väg för människor att låta sig styras av sitt inre liv och att utgå från en helhetssyn på livet. Man anser att världen är alltför komplex för att kunna tolkas utifrån ett linjärt tänkande. Att vara smart i morgondagens samhälle innebär att du tänker med magen, med förnuftet, i förhållande till dig själv, din omgivning, ditt samhälle och hela planeten. Det industriella samhället bröt ner helheter i små beståndsdelar och gjorde människan utbytbar och alienerad i relation till sig själv.

Morgondagens samhälle söker hela det som brutits sönder genom helhetstänkande och respekt för människans och tillvarons olika dimensioner. Eftersom The Cultural Creatives ser hela bilden, är de mycket bekymrade över det alarmerande hotet mot miljön och engagerar sig i olika projekt och konsumtion som stöder ett ekologiskt, hållbart samhälle som syftar till att rädda planeten. Kort sagt skulle man kunna säga att det enda som kan rädda oss från en global miljökatastrof är att allt fler människor anammar de värdesystem som kännetecknar the Cultural Creatives. Anhängare till denna subgrupp är de som klättrat upp på Maslows högsta trappsteg i behovshierarkin, som handlar om andlighet och självförverkligande i andlig mening och som söker och finner lösningar som skapar mening och en väg framåt för den nya tidseran. De förenas av en helt ny världsbild som bygger på ett nytt värdesystem och det är just detta som sätter fingret på att det handlar om en omvälvande samhällsförändring och inte bara någon övergående trend eftersom människors världsbild vanligtvis är stabil över tid och till och med över generationer.

 

Are you a cultural Creative?

  • Jag älskar naturen och är djupt bekymrad över miljöförstöringen.
  • Jag är mycket medveten om hotet mot planeten såsom global uppvärmning, förstörelse av regnskog, överbefolkning, brist på ekologisk hållbarhet, exploatering av människor i tredje världen o.s.v. och vill se mer aktion och handling bland stater, politiker, företag och individer för att komma tillrätta med problemen.
  • Jag är beredd att betala skatt eller betala mer för varor om jag vet att pengarna går till att motverka miljöförstöring och global uppvärmning.
  • Lägger mycket vikt vid att utveckla och bibehålla relationer
  • Lägger mycket vikt vid att hjälpa andra människor och stötta dem att hitta sina unika styrkor.
  • Engagerar mig gärna i volontärarbete av olika slag.
  • Bryr mig mycket om både psykisk och andlig utveckling.
  • Ser andlighet eller religion som viktigt i livet.
  • Värnar om jämställdhetsfrågor och ser positivt på kvinnor i ledande positioner i arbetslivet och i politiken.
  • Är bekymrad över våld mot kvinnor och barn i världen.
  • Vill att politikerna och regeringen ska ta ansvar för barnens utbildning och välbefinnande, närpolitiken är viktig liksom en hållbar, ekologisk utveckling.
  • Är missnöjd med såväl högerpartier som vänsterpartier och känner mig inte hemma i mitten heller. Söker något nytt!
  • Är optimistisk om framtiden och kritisk till den negativa bild som förmedlas via media.
  • Vill vara engagerad i att skapa en ny och bättre värld.
  • Är bekymrad över vad de stora företagen gör för att skapa högre vinster såsom downsizing, negativ inverkan på miljön och exploatering av fattiga länder.
  • Har kontroll över min ekonomi och har inte problem med överkonsumtion.
  • Tycker illa om överfokuseringen på framgång och materialistiska värderingar.
  • Tycker om platser och människor från olika kulturer och sammanhang och inspireras av att ta del av nya eller olika sätt att se på livet.

Om du känner igen dig i merparten av ovanstående påståenden och värderingar kan du nu benämna dig som en Cultural Creative!
Sammantaget handlar ovanstående perspektiv om värderingar som vi har en stark politisk och social förankring i i just Sverige. I jämförelse med andra länder har vi kommit långt med jämställdhetsfrågan, kvinnors värderingar och möjligheter att påverka arbetsliv och samhälle är relativt höga, vi donerar relativt sett mycket pengar till välgörenhet till sämre gynnade länder, vi lägger stor vikt vid barnens väl och ve och vi har en stark känsla för naturen och för miljön.

Det är med andra ord inte konstigt att Sverige har en chans och en möjlighet att ha en framträdande roll i utvecklingen av morgondagens samhälle. Vi har klara styrkor som speglar världens och jordens behov. Utmaningen är att vi är existentiellt fattiga och utarmade och att vårt folk upplever en brist på mening i tillvaron. Detta kan man se som ett symptom på att vi uppnått en materiell mättnad tack vare välfärdssamhället och att vi har ett djupt behov av en andlighet, en ökad värdighet och medmänsklighet som balanserar det lyckade men kyliga klimat som många upplever att de lever i och är en del av.

Allt fler har inlett en inre resa, ett sökande efter mål och mening som ännu inte blivit tydliga. Som vi kan läsa i boken om The Cultural Creatives är det just denna typ av sökande och ifrågasättande av gängse strukturer och levnadsformer som är själva essensen och kärnan i vad det innebär att bana väg för framtidens samhälle.

 

Becoming a Cultural Creative

”You have set sail on another ocean

without star or compass

going where the argument leads

shattering the certainties of centuries”

Janet Kalven

Cultural Creatives har lämnat de upptrampade och förutsägbara vägarna i livet och har insett att deras ”gamla kartor” är värdelösa och att det samhälle och den kultur som format dem och deras värderingar inte längre gäller. Vid någon punkt i tillvaron har de sett igenom tomheten, meningslösheten och de destruktiva krafterna i den ”gamla världen” och gått in i en kris som tvingat dem att ifrågasätta sig själva och sina livsval. Lösningen på krisen har varit att släppa taget om det gamla och att öppna sig för något nytt och helt okänt. Att leva i ett ingenmansland där det gamla inte längre gäller och det nya inte ännu är på plats är väldigt utmanande och ångestfullt.
Många Cultural Creatives har därför uppfattats som outsiders av sin omgivning, de har känt sig vilsna i tillvaron och ofta utsatts för ifrågasättanden och ibland till och med ren mobbing av anhängare av den gamla världen, familj, vänner, arbetskamrater, som känt sig hotade av att saker och ting håller på att förändras. I Sverige har vi under de senaste åren fått uppleva hur tusentals människor drabbats av depressioner och utbrändhet vilket enligt mitt synsätt handlar om den typ av existentiell kris som föder fram nya Cultural Creatives. ”Sjukdomssymptomen” har varit signaler på att överensstämmelsen mellan de drabbades behov och värderingar och strukturerna och värdesystemen i den omgivande kulturen inte längre gått ihop. Dessa människor har gjort omvälvande förändringar i sina liv, brutit upp från framgångsrika karriärer och börjat jobba med barn, skaffat sig en ekologisk butik, en handelsträdgård, flyttat ut på landet, skilt sig, börjat engagera sig i volontärarbete och förändrat sitt förhållningssätt till sig själva och sitt liv i grunden.

Tyvärr finns det ännu ingen spegling ifrån samhället som hjälper de drabbade att förstå och tolka sin hälsosituation. Budskapet har varit att de är svaga och att de inte klarar trycket i det moderna samhället – när det i själva verket handlar om att de är bärare av den nya tiden och därför måste gå igenom en kris som tvingar dem att ge upp det gamla och öppna upp för något revolutionerande nytt. I det sjuka samhället är det de friska som blir sjuka…

I tidigare inlägg här på bloggen har jag skrivit om Förändring och vikten av att förstå sin förändringsprocess och vilka faser den omfattar för att kunna ta sig igenom en transformation och hitta en ny inspiration och väg i livet. Min senaste bok Det Goda Livet är också en tolkning och en beskrivning av vad som sker och vad som krävs av en människa som blir en anhängare av the Cultural Creatives. Det är inte en fråga om ett medvetet ställningstagande i en kultur som ännu saknar perspektiv och ett språk för denna identitet av den enkla anledningen att vi alla behöver bekräftelse på att vi är rätt och duger i andras ögon. Ännu lever vi i en kultur som styrs av värderingar som låg till grund för det industriella, materialistiska samhällets framväxt och utveckling och får vår identitet och vårt värde som människor bekräftat genom att vi uppfyller de kriterier som hänger ihop med den tidsandan.

Att bli en Cultural Creative handlar därför om att genomgå en identitetskris där man måste ifrågasätta, förkasta och ge upp det man känner till för att istället bygga sin livssyn och sitt liv på en ny grund som man saknar ord för och som man först kan beskriva i efterhand. Om det materialistiska samhället byggt på de extraverta människornas styrkor är det de introverta, reflekterande och mer djupsinniga människorna som lägger grunden för den nya tidseran. Cultural Creatives är inifrån styrda men har inget emot framgång i det yttre livet. De är inteanhängare av New Age och alternativa livsformer som vänder sig bort från samhället. Istället vill de förändra samhället inifrån och inser att framgång saknar betydelse om man på vägen dit har tappat passionen för livet.

Du måste veta vad det betyder att vara sann mot dig själv och sin själ och bygga ditt liv utifrån den kunskapen om vad som skapar mening för dig i just ditt liv. Det industriella samhället byggde på strömlinjeformning och generella processer som gick att kopiera. Utmaningen med den nya tiden är att den ställer krav på att vi söker svaren inom oss själva och att vi skapar vårt liv – och det vi lärt oss är att strunta i vår inre röst och att döva kreativiteten till förmån för det som passar in i den yttre mallen som definierar vad som är rätt och fel.

 

Waking up

reflection1

”The breeze at dawn has secrets to tell you.
You must ask for what you really want.
People are going back and forth across the doorsill
The door is round and open.
Don’t go back to sleep.
Don’t go back to sleep where the two worlds touch.
Don’t go back to sleep.”
Rumi.

Poeter och mystiker har i århundranden försökt uppmuntra oss till ett uppvaknande som handlar om att se livet som det är i sina djupare dimensioner bortom all rekvisita och de pålagringar som det moderna samhället konstruerat som fjärmat oss från oss själva och våra mer autentiska behov.

Det finns ett kollektivt behov av Awakening – av uppvaknande runt om i världen. Vi måste ta bort skygglapparna och inse att klockan är fem i tolv! Det är inte längre bråttom utan rent av akut att världens stater och regeringar tar krafttag om de pågående miljöförstöringarna som hotar planetens överlevnad. Uppvaknandet har skett bland miljoner människor världen över som i det lilla tar ansvar för sin närmiljö och allt fler företag i vår del av världen, särskilt i Sverige och närliggande länder, börjar också göra väldigt mycket för att ta såväl ett socialt som ett miljöansvar.

Det stora problemet idag enligt alla miljöorganisationer och miljöaktivitister är politiker, regeringar och stater som fortsätter lägga locket på och blunda. Om världen går under är det förmodligen på grund av att de övergripande strukturerna som bärs upp av politiker som söker egen vinning, som stängt in sig i sammanträdesrum med liktänkande och som stängt av lyhördheten mot omvärlden och det som egentligen pågår där ute, inte agerar förrän det är för sent. Det vi kan trösta oss med just nu är att förutsättningarna för ett kollektivt och globalt uppvaknande som leder till en ökad medvetenhet är större än någonsin tidigare. Internet och sociala media har revolutionerat världen och skapat förutsättningar för stora och omvälvande förändringar som vi till exempel har sett under året som gått i Egypten och i hela Nordafrika. Vi är mer upplysta och informerade om olika världsreligioner, historiska skeenden, och sociala, ekonomiska och politiska system än någon generation tidigare. All information är tillgänglig, vi är också mer utbildade och skolade i kritiskt tänkande och därmed rustade för att kunna ta ansvar för en bättre värld.

Den första generationen som drabbades av ett uppvaknande i början av 1960-talet gjorde det utifrån en inre, privat och därmed egocentrisk anledning. Det handlade om att bryta sig fri från de dogmer och de bojor som familj, kyrka och tradition hade fängslat människor i under århundraden. Många gjorde uppror och var i detta uppfyllda av en frihetslängtan och av att bryta sig loss som inte gav utrymme för att fundera över konsekvenserna för andra i omgivningen. Den andra vågen av uppvaknande skedde under slutet av 1980-talet och under 1990-talen. Denna våg av uppvaknande handlar om att vi börjar ta in hur det ser ut i världen, vi blir medvetna om klimathotet och börjar förstå att världen som den ser ut idag inte är hållbar utan går mot sin egen undergång som följd av hur vi människor agerar.
Med information, kunskap och engagemang i världsfrågor ökar folks medvetenhet om olika förhållanden i olika delar av världen och känslan för hur man kan ta ett personligt ansvar för världen växer fram. Altruism och medmänsklighet är värden som morgondagens samhälle kännetecknas av och vi börjar vakna upp och förstå att den utbredda känslan av meningslöshet i västvärlden inte kan botas genom mediciner som för människor tillbaka till ledet, när det istället handlar om ett uttryck för att det behövs en genomgripande förändring. Människor längtar efter att vara i kontakt med sig själva, sökandet efter mål och mening är större än någonsin och växer för varje generation. Det är just kombinationen av upplysthet i intellektuell bemärkelse, tillgången till information och kunskap för alla – samt det personliga sökandet efter mål och mening i existentiell bemärkelse, som är byggstenarna i det nya samhället.

Liknande omvälvande förändringar har vi inte sett sedan upplysningstidens människor vaknade upp och gjorde slut med Medeltidens dunkel till förmån för en klarsyn som krävdes för utvecklingen av det industriella och materialistiska samhället. Den utvecklingen räddade mänskligheten undan svält och undergång på grund av utbredd fattigdom. Idag handlar det om att rädda själva planeten men även hur vi mår psykiskt. Ett liv utan mening är inget liv värt att leva. Just därför måste vi vakna upp och vara beredda att ge oss utanför vår komfortzon och de givna sanningarna för att söka nya och oprövade vägar. För att komma dit måste vi vara beredda att ge upp något. Fråga dig själv vad du är beredd att offra eller släppa taget om för att hjälpa dig själv in i den nya tiden?

 

Into the between

Vår tid handlar om en genomgripande transformation. Vi befinner oss mitt i en tid som förutsätter transformation, fundamentala strukturella förändringar i hur vi lever och arbetar, hur vi tänker om oss själva, hur vi utöver politik, och hur vi ser på och tillämpar ekonomi och teknik. Om vi går igenom denna transformation på ett bra sätt finns ännu möjlighet för mänskligheten att leva väl på denna planet utan att förstöra miljön och att få uppleva att livet är rikt och meningsfullt att leva på ett materiellt och på ett själsligt plan. Våra barn och barnbarn kan få en framtid som är lockande.

1984 skrev John Naisbitt att vi lever i en parentesernas tid i sin bästsäljare Megatrends. Han beskrev att vi då befann oss i en tid då vi ännu inte var redo att släppa taget om den gamla världen, en värld där vi litade på institutioner, byggde hierarkier och sökte kortsiktiga lösningar, och vi är inte heller redo att omfamna framtiden. Detta fenomen är djupt mänskligt; vi klamrar oss fast vid det välkända och trygga av rädsla för den osäkra framtiden. Ur mitt perspektiv är det fortfarande så att vi befinner oss i parentesernas tid, mellan två tidsåldrar där vi helt enkelt måste släppa taget om vi ska kunna ge oss själva och kommande generationer en chans att överleva i psykisk och i fysisk mening. Fokus behöver därför ligga på den separationsångest vi alla känner och kämpar med och på att sprida kunskap och information om en förändringsprocess ur ett psykologiskt perspektiv. Mer om detta kan du läsa under fliken förändring här på bloggen där jag beskriver en resa genom Förändringens Fyra Rum och vilka steg man som människa behöver ta för att hjälpa sig själv ut ur Censur och in i det tillstånd där vi arbetar oss igenom själva transformationen och kommer ut på andra sidan.

Vi lever fortfarande, nära 30 år senare i parentesernas tid och sådana perioder kan vara ganska långa. Detta ingenmansland innebär att vi är mitt emellan olika världsåskådningar, värderingar och livsstilar, en tid mellan berättelser där många naturligt känner sig vilsna och sökande i tillvaron. I olika inlägg liksom i mina böcker har jag under det senaste årtiondet pratat om att vi behöver utveckla mod och en förmåga att leva i och med osäkerhet. Detta är en oerhörd utmaning för oss som i den gamla världsordningen lärt oss att allt är rationellt, det finns ett svar och ett facit och bara vi följer de upptrampade stigarna så kommer saker och ting att bli bra. Dessa ”kartor” hjälper oss inte längre, de till och med leder oss vilse. Det enda vi kan göra för att rusta oss för vad vår tid kräver av oss är att utveckla oss själva på ett andligt plan där vi kan finna en styrka och en tillit till att livet bär och att det faktiskt går att leva utan trygghet utan att gå under. Vissa människor är före sin tid och en av dem som bäst kände av den tid vi lever i nu och som förmådde sätta ord på dessa känslor var poeten Karin Boye som dog 41 år gammal 1941 av självmord, sannolikt för att hennes samtid inte kunde bejaka hennes värderingar och synsätt på tillvaron. Ensamheten blev för stor att bära helt enkelt.

Hennes dikt Du ska tacka dina Gudar innehåller den livsvisdom och de ord vi alla behöver ta till oss och meditera över för att våga ge oss ut på den resa, den transformation som inte längre går att undvika.

Du ska tacka

Du ska tacka dina gudar,
om de tvingar dig att gå
där du inga fotspår
har att lita på.

Du ska tacka dina gudar,
om de gör all skam till din.
Du får söka tillflykt
lite längre in.

Det som hela världen dömer
reder sig ibland rätt väl.
Fågelfri var mången,
vann sin egen själ.

Den som tvingas ut i vildskog
ser med nyfödd syn på allt,
och han smakar tacksam
livets bröd och salt.

Du ska tacka dina gudar,
när de bryter bort ditt skal.
Verklighet och kärna
blir ditt enda val.

Det går inte att tvinga sig själv eller andra igenom en transformation av detta slag. Ju mer man pressar på desto starkare blir motståndet och ju mer klamrar man sig fast i Censurrummet där det är tryggt och välbekant. Vägen ut och framåt handlar om stöd, kommunikation, bygga tillit och att hjälpas åt. Varje resa börjar med att du själv känner i magen att det är dags för en förändring, du behöver bryta upp för att hålla dig levande. Frågan är inte om,  utan vad du kan göra för att hjälpa dig själv vidare?

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.