Piller till barn en klassfråga

[dropcap]I[/dropcap] lördagens SvD (12/1) kan vi på förstasidan se upptakten till vad jag hoppas ska bli en djup och bred debatt kring förskrivningen av piller till barn som har symptom på psykisk ohälsa. Den kartläggning som gjorts visar exempelvis på stora skillnader i Stockholms olika län. En tydlig faktor handlar om föräldrarnas utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar – vilket är en tydlig indikator på betydelsen av de miljömässiga faktorerna som påverkar barnens psykiska hälsa och ohälsa. Medicinering för barn med psykiska besvär har därmed blivit en klassfråga, där en förklaring till barnens mående handlar om att barn i familjer med sämre ekonomi utsätts för större påfrestningar i vardagen.

En väldigt intressant faktor som forskarna bakom kartläggningen hittat är att barn med utlandsfödda föräldrar inte passar in i mönstret. Ett exempel som lyfts fram är Spånga-Kista i Stockholms län där många vuxna har en låg utbildningsnivå samtidigt som man ser en låg förskrivning av adhd-medicin.[pullquote align=”right”]”..kanske är det så att vi i Sverige har gått lite för långt i vår frihetssträvan och att barnen i svenska familjer växer upp i en brist på struktur och förankring i ett ramverk som skapar trygghet och som ger förutsättningar för att barnen ska kunna utveckla en stabil identitet och en tydlig självbild.”[/pullquote] Detta väcker så klart många frågor där det blir intressant att fundera på om svenska familjer har en livsstil som påverkar barnen i negativ mening jämfört med utlandsfödda föräldrar med andra värderingar och ett delvis annat förhållningssätt till livet? De funderingar som väcks hos mig när jag läser detta handlar om att en större förankring i en religion, en tätare och mer sammanhållen familjestruktur och tydligare ramar kring rätt och fel värderingar och synsätt, generellt skapar en trygghet och en tydligare känsla av identitet och stabilitet för barn.

Baksidan av detta handlar så klart om integrationssvårigheter, kulturkrockar mellan föräldrarnas kultur och det omgivande samhällets normer och ideal, etc etc. men kanske är det så att vi i Sverige har gått lite för långt i vår frihetssträvan och att barnen i svenska familjer växer upp i en brist på struktur och förankring i ett ramverk som skapar trygghet och som ger förutsättningar för att barnen ska kunna utveckla en stabil identitet och en tydlig självbild. Dessa omständigheter skapar ångest och oro och en känsla av meningslöshet och vilsenhet i tillvaron som många ungdomar vittnar om.

I artikeln refereras till Marie Härlin Ohlander, verksamhetschef för psykiatriska kliniken i Visby vars uppfattning är att medicineringen för barn skulle kunna minska drastiskt om barn fick mer stöd i skolan. Hon menar att det är de höga kraven som ställs på barn idag i kombination med att omgivningen brister i stöd som gör medicineringen nödvändig för att barnen ska kunna fungera. Hennes slutsats är att det handlar om en politisk prioritering. I takt med att samhället har blivit alltmer komplext och mångfacetterat har resurserna till skolan successivt minskat. Detta har skapat en oerhörd press på lärarna som också i allt högre utsträckning förväntas överta fler och fler av de uppgifter kring uppfostran och socialisering som föräldrar och den omgivande familjen och släkten tidigare har stått för.

[dropcap]S[/dropcap]ammanfattningsvis är det tydligt att det går att påverka barnens psykiska hälsa genom ett ökat stöd både från familjen och från skolan. Förhoppningsvis får denna insikt våra politiker att vakna och inse att nu mer än någonsin behövs det psykologer och kuratorer i skolan liksom fler lärare med mindre klasser, istället för den helt omvända politik som man för närvarande bedriver. Det är också en fråga för såväl politiker som för alla föräldrar att fundera över vilket stöd vi erbjuder barnen och vad som behövs för att vi ska kunna skapa rätt förutsättningar för barn att få en god start i livet utan en stämpel på att de är sjuka när deras symtom egentligen ofta uttrycker att de har friska och sunda reaktioner på osunda omständigheter!

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.