Så ska de få lön att leva för

[dropcap]U[/dropcap]nder de senaste åren har företag med produktion i utlandet tvingats anpassa sig till konsumenternas altruistiska värderingar som stipulerar att alla som bidrar till produktionen av varorna behöver få rimligt betalt för sitt arbete. Som svensk har man t.ex. inte mått bra av att iklädda sig en tröja från H&M med vetskapen om att sömmerskan i Bangladesh lever på en svältlön. Dessa värderingar är kännetecknande för den nya tidsåldern och växer sig allt starkare för varje ny generation. Att som företag strunta i förskjutningen från konsumenternas värderingar som tidigare fokuserat enbart på utseende och pris, till att lägga till ytterligare en dimension i värdeskalan som handlar om respekt och medmänsklighet för dem som tillverkar produkten är naturligtvis en stor utmaning och samtidigt helt nödvändigt. Fram till nyligen har företagen haft som ambition att garantera att de anställda har minimilöner, vilket inte betyder att pengarna räcker till mat, kläder och boende.

[dropcap]D[/dropcap]en nya trenden, eller nästa steg i denna utveckling handlar därför om att företagen börjar diskutera levnadslöner. En levnadslön innebär att man ska kunna försörja sig själv och sin familj. Lönen ska täcka en familjs basala behov som mat, bostad, kläder, utbildning, sjukvård samt vissa oförutsedda utgifter. Den anställde ska vidare inte behöva arbeta mer än 48 timmar per vecka. (ILO Internationell arbetsorganisation). H&M går i bräschen för denna utveckling (DN 25/11) och satsar på att arbeta direkt med leverantörerna och deras anställda för att få upp lönerna till en rimlig nivå. Helena Helmersson, chef för hållbarhetsfrågor inom H&M, säger att de nu tagit fram en holistisk strategi som handlar om att stärka arbetarna.

[dropcap]E[/dropcap]tt exempel på detta är att de startat en yrkesskola i Bangladesh för att nyanställda med utbildning ska kunna få högre ingångslöner och veta sina rättigheter. H&M ska samtidigt ändra sitt sätt att köpa in. Leverantörerna ska få längre tid på sig att tillverka basplagg för att minska övertiden och i sina betalningar ska H&M vara tydliga med vilken del som är lön till arbetarna. Denna strategi kommer inte att ha någon negativ inverkan på priset till slutkund enligt Helena Helmersson. Strategin går ut på en långsiktig investering i kunderbjudandet som de tror kommer leda till högre produktivitet och lägre personalomsättning hos leverantörerna.   Detta är ett sätt för svenska företag att exportera medmänskliga värderingar och ett sunt förhållningssätt mellan företag och deras anställda till länder som bygger på andra förutsättningar. Frågorna är givetvis komplexa och utmanande men exemplet visar på en riktning för långsiktig hållbarhet där ekonomi och respekt för människor går ihop.

Läs hela artikeln här –>

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.