”Skolans lov stressfaktor för föräldrar”

I lördagens DN kunde vi läsa en intressant och viktig artikel om den oförenlighet som råder mellan skolans krav på föräldrars tillgänglighet och den verklighet som småbarnsföräldrar faktiskt lever i.
15 veckors skollov, planeringsdagar, studiedagar, utvecklingssamtal, luciafirande, sommarfester, föräldrafika, upprop och avslutningar. Allt detta ska föräldrar i dagens Sverige fixa med 5 veckors semester att spela med! I Sverige heltidsarbetar de flesta småbarnsföräldrar i ett arbetsliv som ställer högre krav än någonsin på tillgänglighet och fokus.
Som jag skrivit om tidigare här på bloggen är det också många som lever med en prestationsbaserad självkänsla som innebär att den egna prestationen, särskilt karriären och prestationen på arbetet, är måttstocken som du använder för att värdera dig själv i relation till andra. Du måste lyckas på jobbet för att vara nöjd med dig själv. Denna faktiska och upplevda kravnivå på arbetet är tillräcklig för att många människor ska känna en stress och press i vardagen som leder till en försämrad hälsa och livskvalitet. Parallellt med det uppskruvade tempot och kravnivån i arbetslivet har det skett en utveckling gällande normer för att ta hand om barnen som gör hela ekvationen totalt omöjlig att få ihop. Att vara mycket ledig har blivit en statussymbol. Till stressen som hänger ihop med jobbet, ska nu läggas även den stress det innebär att försöka ”trolla med knäna” för att få till att barnen går så lite tid på fritids och förskola som möjligt. Detta trots att kvalitén på skolor och förskolor är väldigt hög. Trenden är att föräldrar tagit över en del av det ansvar och de uppgifter som tidigare legat på förskola och fritids. Det är föräldrarna som organiserar aktiviteter, skjutsar och ordnar och tar ett aktivt ansvar för barnens aktiviteter. Det nämns inte i artikeln, men min egen uppfattning är att denna utveckling hänger samman med den prestationsbaserade självkänslan som styr oss att vilja ta ansvar och vara perfekta på livets alla områden. Vi är upplysta och förstår att barnen behöver tid med sina föräldrar och att det är ”fel” att låta dem vara mycket tid i förskola och på fritids. Därför försöker vi optimera och kompromissa med våra egna behov och vår egen tid för att få det hela att gå ihop.
Helene Öberg, landstingspolitiker för Miljöpartiet i Stockholm anser också att fritids och skolor bidrar till tidshetsen. På hennes barns fritids har det t.ex. kommit en propå om att fritids efter 17.00 bara är till för barn ”som har ett stort behov av omsorg denna tid”. Ett annat exempel från förskolan som frågade om barnens behov av omsorg mellan den 21 december till 11 januari för att se om förskolan kan vara stängd då? Detta blir lätt en kollektiv press där föräldrarna förväntas och kräver av sig själva att ta ledigt. Slutsatsen är att dessa strukturer överhuvudtaget inte går ihop. Arbetslivet kräver din tillgänglighet som om du inte hade någon familj att ta hänsyn till och barnens skola och omsorg utgår ifrån att en av föräldrarna är hemma på heltid och har mycket utrymme att ta hand om barnen. De som går sönder är föräldrar i åldern 30-40 år som dukar under i stress och utmattningsdepressioner. 1 + 1 blir faktiskt 2 – märkligare än så är det inte!

fredrik-bengtsson-skolans-lov-stressfaktor-för-föräldrar

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.